From www.rigorousintuition.blogspot.com
They ask me if I feel remorse and I answer, Why of course:
There's so much more I could have done if they'd let me - Nick Cave
There's a lot I want to say about a number of things, but I can't seem to find those words until I scream some others.
Have you read the Iraqi police report of last week's little Helter Skelter outside Tikrit? From Knight Ridder:
At 230 of 15/3/2006, according to the telegram (report) of the Ishaqi police directorate, American forces used helicopters to drop troops on the house of Faiz Harat Khalaf situated in the Abu Sifa village of the Ishaqi district. The American forces gathered the family members in one room and executed 11 people, including 5 children, 4 women and 2 men, then they bombed the house, burned three vehicles and killed their animals (map coordinates 098702).
They were:
Turkiya Muhammed Ali, 75 years
Faiza Harat Khalaf, 30 years
Faiz Harat Khalaf, 28 years
Um Ahmad, 23 years
Sumaya Abdulrazak, 22 years
Aziz Khalil Jarmoot, 22 years
Hawra Harat Khalaf, 5 years
Asma Yousef Maruf, 5 years
Osama Yousef Maruf, 3 years
Aisha Harat Khalaf, 3 years
Husam Harat Khalaf, 6 months
(Signed)
Staff Colonel Fadhil Muhammed Khalaf
Assistant Chief of the Joint Coordination Center
3/16/2006
Three years into this atrocity circus, and the already pathetic annual demonstrations against the war are shrinking and growing quieter. Understandably so. As I've said, we're habituating to it. Meanwhile, the vicarious revolutionaries were in the theatres getting a fix of serotonin from V for Vendetta. "When are they going to ban the movie?" I've actually read, as though anything that keeps people off the streets and on their asses were a threat to those who own both the streets and their behinds. Winning the weekend box office does not a revolution make.
Husam Harat Khalaf, 6 months. She probably had a tooth or two coming in. She must have been wailing as the strangers shouted foreign words to her family and pointed those shiny black things, and at the noise that they made. Unless she was the first.
If all we can do is feel bad, and think we've accomplished something by having been moved, then perhaps we deserve to be judged with Husam's murderers. Because then we're scavenging the losses of others and making them our own, garlanding ourselves in tragedy, building an anti-war sentiment upon how upsetting it is to us. In that event, we won't be seeking justice, we'll just be looking to feel better. And the illusion of action will be more satisfying than its ambiguous reality.
Information warriors. Jesus Christ, how precious of us.
posted by Jeff at 8:58 AM 11 comments
Monday, March 20, 2006
Tuesday, March 14, 2006
DN och antisemitismen
Hej
Ser att DN viftar med antisemitspöket igen och hävdar att "var 20:e svensk är antisemit", en siffra som "skrämmer Göran Persson".(Bäst han sätter Bodström att göra en lista över dem.)Hade man i stället frågat hur många som anser att staten Israel för en fascistisk folkmordspolitik gentemot palestinierna, hade antalet "svenska antisionister" naturligtvis blivit mycket högre, eftersom det är sant. För att än en gång understryka att "antisionism" och "antisemitism" är två helt skilda saker, vidarebefordrar jag vad den kanadensiske judiske filosofie doktorn Henry Makow har att säga i ämnet.
Följande kommer från www.rense.com, en "konspirationssajt" utnämnd till "världens opålitligaste" av Condoleezza Rices amerikanska UD, vilket bara det gör den betydligt trovärdigare och mera läsvärd än hon någonsin har varit. (Och hur ska man kunna vara "slumpteoretiker" som världen ser ut idag?)
Det följande borde översättas och publiceras av DN, som säger sig vara "oberoende liberal", ty, som Noam Chomsky så riktigt påpekar: "Om vi inte tror på yttrandefrihet för de människor vars åsikter vi avskyr, tror vi inte på yttrandefrihet alls." Så vi får väl se hur det är med den saken ...
"British Jewry Tried to Stop Zionism"
2006-03-12
When the British Cabinet issued the Balfour Declaration in 1917, it was over the strenuous objections of its only Jewish member, Edwin Montagu. But non-Jews, including many anti-Semites, tipped the scales. They saw Zionism as a way to advance British imperialism and the Masonic "New World Order."
Montagu, who was the Secretary of State for India, told Prime Minister Lloyd George. "All my life I have been trying to get out of the ghetto. You want to force me back there."
An assimilated Jew, Montagu regarded Judaism as only a religion, and viewed Zionism as a "mischievous political creed, untenable by any patriotic citizen of the United Kingdom."
His story suggests that the New World Order is an elite conspiracy led by specific members of certain Jewish and non-Jewish dynastic families who often intermarried. It is not "Jewish" in terms of the Jewish people as a whole, who historically prefer assimilation.
In May 1917, a committee representing the leading Jewish organizations published a statement in the "London Times" saying: "Emancipated Jews... have no separate political aspirations...the establishment of a Jewish nationality in Palestine founded on [the] theory of a Jewish homelessness, must have the effect of stamping the Jews as strangers in their native lands." ("Cousinhood", p.260)
The Balfour Declaration promised Jews a "national home" in Palestine. Partly, it was payment to Zionists for getting the USA into WWI on Britain's side. Zionist president Chaim Weismann fumed that Jewish opposition was the main stumbling block to consummating the deal.
("payment" http://www.savethemales.ca/000357.html)
The Jewish community was split. The Samuels and the Rothschilds favored the Balfour Declaration; Cohen, Magnus, Mountefiore and Montagu were against it.
"If it had been merely an issue between Zionist and non-Zionist factions within the community, there is little question that the latter would have won," writes Chaim Bermant in "The Cousinhood." "But there were the gentile Zionists to consider and they carried the day." (262)
These gentiles included Arthur Balfour, Lord Milner, Lord Lothian (Phillip Kerr) and Lord Robert Cecil. Chaim Weismann recognized that Zionism is part of a much larger game: "To [Cecil], the re-establishment of a Jewish Homeland in Palestine and the organization of the world in a great federation were complementary features in the next step in the management of human affairs..." (Reed, "Controversy of Zion," p. 249.)
Georgetown University professor Caroll Quigley lists about 100 participants in the world government conspiracy in the Appendix of "The Anglo American Establishment" (1981). They include the above names and Cecil Rhodes, Lionel Curtis, William T. Stead, Geoffrey Dawson and Earl Grey. I recognized only three Jews: Nathan Rothschild, Leopold Amery and Alfred Beit.
Quigley relates how a group of aristocratic families centered on the Cecils has dominated British politics for centuries. They spawned the secret society organized by Cecil Rhodes and Nathan Rothschild in 1891, which Rhodes called "a church for the extension of the British Empire." (34) Known as "The Round Table" and the "Milner group," its goal was world domination by the British elite and the re-colonization of the US.
The "church" was Freemasonry. The politicians that backed Zionism were all high-ranking Masons. Some were probably Illuminati. "World government" is dedicated to enthroning Lucifer as God of this world. Zionism and Communism are Masonic organizations dedicated to this agenda.
A HERO FOR ASSIMILATED JEWS
Edwin Montagu, the second son of the silver bullion dealer Samuel Montagu, was caught between his father's Orthodox Judaism and desire to be an Englishman. He rejected Judaism but was not about to abandon his Jewish identity. "I will always be a good Jew according to my lights," he wrote his father, "my definition differing from yours."
As a youth he chafed at having to observe the rituals and marry a Jewish girl. As an adult, he embraced the lifestyle of a highborn Englishman. On his country estate, he hunted and was a naturalist and ornithologist. "There was something... alien in the very depth of his affection for England," Bermant remarks. (259)
A tall nerdy-looking man who wore a monocle, Montagu suffered the gibes of friends and enemies in silence. His "ugliness was obliterated by his charms," wrote his friend Duff Cooper." He had a huge ungainly body, a deep soft voice and dark eyes that sparkled with kindliness." (253)
An able debater at Cambridge, Montagu caught the attention of H.H. Asquith, the President of the rival Oxford Union. He followed Asquith into politics and after the Liberal landslide of 1906 became his private secretary. An intelligent and persuasive speaker, Montagu seemed destined for great things.
Asquith became Prime Minister in 1908. He and Montagu were both infatuated with Venetia Stanley a friend of Asquith's daughter, and 35 years Asquith's junior. When the Prime Minister's attentions became too much, Venetia married Montagu, eight years her senior.
Like Montagu's love for England, his love for Venetia was unrequited. She had many affairs and burned through his fortune. But he ignored this and, on the eve of his premature death at age 45, wrote to her, "I am miserable at going. You have made me very happy and I hope you will be happy always." (267)
ON ZIONISM
In 1917, Montagu fought the Balfour Declaration in cabinet and circulated a document accusing the government of anti-Semitism for making all British Jews "aliens and foreigners." He said he would "willingly disenfranchise every Zionist [and was tempted to] proscribe the Zionist organization as illegal and against the national interest."
("document" http://student.cs.ucc.ie/cs1064/jabowen/IPSC/articles/ article0005337.html)
Of course he was right. But despite being a banker's son, he wasn't aware of the Masonic/Zionist plan for world government. They dedicated 1.2 million troops to securing Palestine, almost losing the European War as a consequence. They had to replace Asquith and the Army Chief-of-Staff Gen. William Robertson to get it done.
Montagu was one of those rare Jews who tried to understand the reasons for anti- Semitism instead of blaming "irrational hate."
"I have always recognized the unpopularity...of my community. We have obtained a far greater share of this country's goods and opportunities than we are numerically entitled to. We reach on the whole maturity earlier, and therefore with people of our own age we compete unfairly. Many of us have been exclusive in our friendships and intolerant in our attitude, and I can easily understand that many a non-Jew in England wants to get rid of us.
But just as there is no community of thought and mode of life among Christian Englishmen, so there is not among Jewish Englishmen. More and more we are educated in public schools and at the Universities, and take our part in the politics, in the Army, in the Civil Service, of our country. And I am glad to think that the prejudices against inter-marriage are breaking down. But when the Jew has a national home, surely it follows that the impetus to deprive us of the rights of British citizenship must be enormously increased. Palestine will become the world's Ghetto."
Montagu was probably responsible for inserting the provision in the Balfour Declaration that said: "Nothing shall be done that may prejudice the civil and religious rights of the existing non-Jewish communities in Palestine or the rights and political status enjoyed by Jews in any other country."
FINALLY
Jews are taught that they are scapegoats but they don't learn it is the world government cabal that is using them. Using Zionist, Communist, Liberal, Feminist or Neo Con fronts, it dupes many Jews into advancing policies and beliefs that undermine society which is based on race, religion, nation and family. This gives the appearance Jews in general are responsible for the New World Order.
It doesn't help that many Jews ignorantly deny this conspiracy exists and cry "anti-Semitism" every time a banker is criticized. It doesn't help that many have been conned into thinking they need Israel. In fact Israelis are being used to secure the Middle East for the Masonic British elite. The new Israeli Supreme Court building, funded and designed by Rothschilds, is replete with Masonic symbolism. (http://www.thegoldenreport.com/asp/jerrysnewsmanager/anmviewer.asp? a=817&z=2)
Some of the Rothschilds and their Jewish allies are part of this satanic conspiracy. But most Jews put their countries first, and would want no part of world government. Edwin Montagu, a gentle, sincere civilized man, is an example of such a Jew and an inspiration to us all.
---------------
Related: "The Jewish Conspiracy is British Imperialism" http://www.savethemales.ca/000447.html
-----------
Henry Makow Ph.D. is the inventor of the game Scruples and author of "A Long Way to go for a Date." His articles exposing fe-manism and the New World Order can be found at his web site www.savethemales.ca He enjoys receiving comments, some of which he posts on his site using first names only. hmakow@gmail.com
Man kan tycka vad man vill om Makows idéer rörande konspirationen bakom the New World Order, men att "sionismen gör judarna till främlingar i sina egna länder", som Montagu hävdade, är svårt att förneka, och det blir onekligen allt svårare att tro på det ärliga demokratiska uppsåtet hos de allra flesta av världens mer eller mindre folkvalda politiker av idag, sen må de heta Persson eller Blair eller Bodström eller Putin eller Bush eller vad de vill. Inte går de då mina ärenden ... snarare går de i den farmakomilitärindustriella katastrof- och terrorkapitalismens ledband, och bland dem som håller i kopplet finns såväl amerikaner som ryssar och kineser, kristna och judar, hinduer och muslimer och en och annan svensk. Den totalt gräns- och vettlösa girigheten har ingen folkgrupp eller religion ännu lyckats ta patent på. Och att dyrkan av Mammon är en form av satanism tror jag få människor är beredda att förneka...
Tack för ordet!
--
Hans Berggren,
Cx. P. 10188, Lagoa da Conceição,
88062-970, Florianópolis, S.C. Brasilien
tel. 0055 48 3269 7496
e-post hans.berggren@gmail.com
Ser att DN viftar med antisemitspöket igen och hävdar att "var 20:e svensk är antisemit", en siffra som "skrämmer Göran Persson".(Bäst han sätter Bodström att göra en lista över dem.)Hade man i stället frågat hur många som anser att staten Israel för en fascistisk folkmordspolitik gentemot palestinierna, hade antalet "svenska antisionister" naturligtvis blivit mycket högre, eftersom det är sant. För att än en gång understryka att "antisionism" och "antisemitism" är två helt skilda saker, vidarebefordrar jag vad den kanadensiske judiske filosofie doktorn Henry Makow har att säga i ämnet.
Följande kommer från www.rense.com, en "konspirationssajt" utnämnd till "världens opålitligaste" av Condoleezza Rices amerikanska UD, vilket bara det gör den betydligt trovärdigare och mera läsvärd än hon någonsin har varit. (Och hur ska man kunna vara "slumpteoretiker" som världen ser ut idag?)
Det följande borde översättas och publiceras av DN, som säger sig vara "oberoende liberal", ty, som Noam Chomsky så riktigt påpekar: "Om vi inte tror på yttrandefrihet för de människor vars åsikter vi avskyr, tror vi inte på yttrandefrihet alls." Så vi får väl se hur det är med den saken ...
"British Jewry Tried to Stop Zionism"
2006-03-12
When the British Cabinet issued the Balfour Declaration in 1917, it was over the strenuous objections of its only Jewish member, Edwin Montagu. But non-Jews, including many anti-Semites, tipped the scales. They saw Zionism as a way to advance British imperialism and the Masonic "New World Order."
Montagu, who was the Secretary of State for India, told Prime Minister Lloyd George. "All my life I have been trying to get out of the ghetto. You want to force me back there."
An assimilated Jew, Montagu regarded Judaism as only a religion, and viewed Zionism as a "mischievous political creed, untenable by any patriotic citizen of the United Kingdom."
His story suggests that the New World Order is an elite conspiracy led by specific members of certain Jewish and non-Jewish dynastic families who often intermarried. It is not "Jewish" in terms of the Jewish people as a whole, who historically prefer assimilation.
In May 1917, a committee representing the leading Jewish organizations published a statement in the "London Times" saying: "Emancipated Jews... have no separate political aspirations...the establishment of a Jewish nationality in Palestine founded on [the] theory of a Jewish homelessness, must have the effect of stamping the Jews as strangers in their native lands." ("Cousinhood", p.260)
The Balfour Declaration promised Jews a "national home" in Palestine. Partly, it was payment to Zionists for getting the USA into WWI on Britain's side. Zionist president Chaim Weismann fumed that Jewish opposition was the main stumbling block to consummating the deal.
("payment" http://www.savethemales.ca/000357.html)
The Jewish community was split. The Samuels and the Rothschilds favored the Balfour Declaration; Cohen, Magnus, Mountefiore and Montagu were against it.
"If it had been merely an issue between Zionist and non-Zionist factions within the community, there is little question that the latter would have won," writes Chaim Bermant in "The Cousinhood." "But there were the gentile Zionists to consider and they carried the day." (262)
These gentiles included Arthur Balfour, Lord Milner, Lord Lothian (Phillip Kerr) and Lord Robert Cecil. Chaim Weismann recognized that Zionism is part of a much larger game: "To [Cecil], the re-establishment of a Jewish Homeland in Palestine and the organization of the world in a great federation were complementary features in the next step in the management of human affairs..." (Reed, "Controversy of Zion," p. 249.)
Georgetown University professor Caroll Quigley lists about 100 participants in the world government conspiracy in the Appendix of "The Anglo American Establishment" (1981). They include the above names and Cecil Rhodes, Lionel Curtis, William T. Stead, Geoffrey Dawson and Earl Grey. I recognized only three Jews: Nathan Rothschild, Leopold Amery and Alfred Beit.
Quigley relates how a group of aristocratic families centered on the Cecils has dominated British politics for centuries. They spawned the secret society organized by Cecil Rhodes and Nathan Rothschild in 1891, which Rhodes called "a church for the extension of the British Empire." (34) Known as "The Round Table" and the "Milner group," its goal was world domination by the British elite and the re-colonization of the US.
The "church" was Freemasonry. The politicians that backed Zionism were all high-ranking Masons. Some were probably Illuminati. "World government" is dedicated to enthroning Lucifer as God of this world. Zionism and Communism are Masonic organizations dedicated to this agenda.
A HERO FOR ASSIMILATED JEWS
Edwin Montagu, the second son of the silver bullion dealer Samuel Montagu, was caught between his father's Orthodox Judaism and desire to be an Englishman. He rejected Judaism but was not about to abandon his Jewish identity. "I will always be a good Jew according to my lights," he wrote his father, "my definition differing from yours."
As a youth he chafed at having to observe the rituals and marry a Jewish girl. As an adult, he embraced the lifestyle of a highborn Englishman. On his country estate, he hunted and was a naturalist and ornithologist. "There was something... alien in the very depth of his affection for England," Bermant remarks. (259)
A tall nerdy-looking man who wore a monocle, Montagu suffered the gibes of friends and enemies in silence. His "ugliness was obliterated by his charms," wrote his friend Duff Cooper." He had a huge ungainly body, a deep soft voice and dark eyes that sparkled with kindliness." (253)
An able debater at Cambridge, Montagu caught the attention of H.H. Asquith, the President of the rival Oxford Union. He followed Asquith into politics and after the Liberal landslide of 1906 became his private secretary. An intelligent and persuasive speaker, Montagu seemed destined for great things.
Asquith became Prime Minister in 1908. He and Montagu were both infatuated with Venetia Stanley a friend of Asquith's daughter, and 35 years Asquith's junior. When the Prime Minister's attentions became too much, Venetia married Montagu, eight years her senior.
Like Montagu's love for England, his love for Venetia was unrequited. She had many affairs and burned through his fortune. But he ignored this and, on the eve of his premature death at age 45, wrote to her, "I am miserable at going. You have made me very happy and I hope you will be happy always." (267)
ON ZIONISM
In 1917, Montagu fought the Balfour Declaration in cabinet and circulated a document accusing the government of anti-Semitism for making all British Jews "aliens and foreigners." He said he would "willingly disenfranchise every Zionist [and was tempted to] proscribe the Zionist organization as illegal and against the national interest."
("document" http://student.cs.ucc.ie/cs1064/jabowen/IPSC/articles/ article0005337.html)
Of course he was right. But despite being a banker's son, he wasn't aware of the Masonic/Zionist plan for world government. They dedicated 1.2 million troops to securing Palestine, almost losing the European War as a consequence. They had to replace Asquith and the Army Chief-of-Staff Gen. William Robertson to get it done.
Montagu was one of those rare Jews who tried to understand the reasons for anti- Semitism instead of blaming "irrational hate."
"I have always recognized the unpopularity...of my community. We have obtained a far greater share of this country's goods and opportunities than we are numerically entitled to. We reach on the whole maturity earlier, and therefore with people of our own age we compete unfairly. Many of us have been exclusive in our friendships and intolerant in our attitude, and I can easily understand that many a non-Jew in England wants to get rid of us.
But just as there is no community of thought and mode of life among Christian Englishmen, so there is not among Jewish Englishmen. More and more we are educated in public schools and at the Universities, and take our part in the politics, in the Army, in the Civil Service, of our country. And I am glad to think that the prejudices against inter-marriage are breaking down. But when the Jew has a national home, surely it follows that the impetus to deprive us of the rights of British citizenship must be enormously increased. Palestine will become the world's Ghetto."
Montagu was probably responsible for inserting the provision in the Balfour Declaration that said: "Nothing shall be done that may prejudice the civil and religious rights of the existing non-Jewish communities in Palestine or the rights and political status enjoyed by Jews in any other country."
FINALLY
Jews are taught that they are scapegoats but they don't learn it is the world government cabal that is using them. Using Zionist, Communist, Liberal, Feminist or Neo Con fronts, it dupes many Jews into advancing policies and beliefs that undermine society which is based on race, religion, nation and family. This gives the appearance Jews in general are responsible for the New World Order.
It doesn't help that many Jews ignorantly deny this conspiracy exists and cry "anti-Semitism" every time a banker is criticized. It doesn't help that many have been conned into thinking they need Israel. In fact Israelis are being used to secure the Middle East for the Masonic British elite. The new Israeli Supreme Court building, funded and designed by Rothschilds, is replete with Masonic symbolism. (http://www.thegoldenreport.com/asp/jerrysnewsmanager/anmviewer.asp? a=817&z=2)
Some of the Rothschilds and their Jewish allies are part of this satanic conspiracy. But most Jews put their countries first, and would want no part of world government. Edwin Montagu, a gentle, sincere civilized man, is an example of such a Jew and an inspiration to us all.
---------------
Related: "The Jewish Conspiracy is British Imperialism" http://www.savethemales.ca/000447.html
-----------
Henry Makow Ph.D. is the inventor of the game Scruples and author of "A Long Way to go for a Date." His articles exposing fe-manism and the New World Order can be found at his web site www.savethemales.ca He enjoys receiving comments, some of which he posts on his site using first names only. hmakow@gmail.com
Man kan tycka vad man vill om Makows idéer rörande konspirationen bakom the New World Order, men att "sionismen gör judarna till främlingar i sina egna länder", som Montagu hävdade, är svårt att förneka, och det blir onekligen allt svårare att tro på det ärliga demokratiska uppsåtet hos de allra flesta av världens mer eller mindre folkvalda politiker av idag, sen må de heta Persson eller Blair eller Bodström eller Putin eller Bush eller vad de vill. Inte går de då mina ärenden ... snarare går de i den farmakomilitärindustriella katastrof- och terrorkapitalismens ledband, och bland dem som håller i kopplet finns såväl amerikaner som ryssar och kineser, kristna och judar, hinduer och muslimer och en och annan svensk. Den totalt gräns- och vettlösa girigheten har ingen folkgrupp eller religion ännu lyckats ta patent på. Och att dyrkan av Mammon är en form av satanism tror jag få människor är beredda att förneka...
Tack för ordet!
--
Hans Berggren,
Cx. P. 10188, Lagoa da Conceição,
88062-970, Florianópolis, S.C. Brasilien
tel. 0055 48 3269 7496
e-post hans.berggren@gmail.com
Wednesday, February 15, 2006
Blyhagel
Apropå Cheney och ”vådaskottet”
Från xymphora.blogspot.com 060214
Folk undrar över mörkläggningen av Cheneys vådaskottsincident. Fundera på hur det måste ha sett ut för dem som var där. Cheney, full som en alika och utan jaktlicens, snor runt och avlossar en hagelbössa på nära håll rakt i ansiktet på en 78-årig man som måste ha fallit som en fura. Skrik. Blod överallt. Hans ansikte måste ha varit en mask av blod. Det måste ha verkat troligt att Cheney hade dödat mannen eller åtminstone bländat honom. Inte undra på att mörkläggningen blev klumpig. De var tvungna att vänta på läkarnas utlåtande innan de släppte några informationer (tydligen fick inte ens Bush veta att Cheney var gärningsmannen när han informerades om händelsen). Hade mannen dött så kan jag slå vad om att vi aldrig skulle ha hört ett ord om det. Rigorous Intuition täcker några av de Högst Underliga frågorna kring incidenten och Cheney. Vi lär aldrig få veta vad som egentligen hände, eftersom de vämjeliga amerikanska massmedierna med all anledning är fullkomligt livrädda för Cheney
Från rigorousintuition.blogspot.com 060213
…….. Det här hände på lördagen men incidenten var ingen nyhet förrän på söndag kväll. Vad hände under mellantiden? Jag kan föreställa mig Cheney ringa och beordra Wolf, Harvey Keitels rollfigur i ”Pulp Fiction”, att städa upp efter honom. Men i den skräckföreställning vi inte kan sluta titta på är det Cheney själv som är städaren. Så hur spenderades mellantiden?
När sedan skottdramat äntligen rapporterades, var det som ett skämt. Dick Cheney lägger en gammal man på intensivvården och tidningsläsarna kan inte sluta flina. Även i blogosfären blev det ett stycke från den ljusare sidan. Vad är det annat än ett sätt att hålla det absurda på säkert avstånd? Släpper man det för nära så kan det göra en galen eller utplåna ens förutfattade meningar om världen. Vi måste kunna handskas med det Djupt Absurda, men ibland måste vi sluta skratta länge nog för att göra något åt det.
Det antyds att Whittington själv bär hela ansvaret för att ha blivit ”pepprad” (märk väl: inte skjuten i ansiktet, halsen och bröstet från nära håll) eftersom han kom ifrån jaktsällskapet och sedan närmade sig dem bakifrån. Cheney, påstås det, följde en fågel med bössan, snodde runt och — hoppsan.
En olyckshändelse? Visst, det kan vara. Men precis lika möjligt är att det är en avsiktlig handling, för i så mycket som Bushregeringen med Cheney i täten gör, beter de sig med en lustmördarkults bärsärkanonchalans. De har ryckt på axlarna och sagt Det var en olyckshändelse över alltför många lik. Även de som inte har läst Catherine O’Briens redogörelse för Cheneys förtjusning i människojakt har fått anledning att undra: Var går gränsen för vad han är kapabel till? Glöm inte att det här är en man som bevistade ceremonin till Auschwitzoffrens minne klädd för andjakt och iförd en yllemössa med texten ”Staff 2001”. Gapskrattade han inom sig och njöt av vetskapen att han aldrig kommer att ställas till ansvar av någon annan än människor som vi och därmed kan klara sig undan?
Guy de Maupassants ”En galnings dagbok” berättar postumt och i första person om en respekterad domare som ingen någonsin skulle misstänka för mord, och som utan anledning mördar en liten pojke och en fiskare bara därför att han kan. (”Vem skulle någonsin få veta det? Vem skulle någonsin misstänka mig, mig, i synnerhet om jag valde en varelse som jag inte hade något intresse av att göra mig av med?”) I ett efterord till dagboken fäller de Maupassant följande kommentar: ”Själsläkare som tagit del av denna ohyggliga historia förklarar att det finns många oupptäckta psykopater lika skickliga och fruktansvärda som den här vidunderlige galningen i världen.”
Jag läser ofta saker som Vad är det som krävs för att Bush ska förlora sin bas? Att han äter en baby i direktsändning i teve? Vi kanske får reda på det.
Och från xymphora kommer följande:
Ett enda hagelskott i Texas
Ur New York Times redogörelse för ”Quailgate”:
”Mr Cheney 'pepprade' mr Whittington, 78, med 6 till 200 blyhagel, uppgav läkarna i går.”
Jag väntar mig ju inte att läkarna ska ta av sig skorna för att räkna, men … 6 till 200? Vad är det för sorts bedömning? Undersökte de honom från yttre rymden. ”6 till 200” är självklart ett trevligt sätt att säga 200, men de kan inte säga 200 högt eftersom det skulle betyda att Cheney var alldeles för nära för att den Officiella Storyn ska hålla. Jag vet inte hur lagarna är formulerade i Texas, men om offret dör, och även om han dör senare men hans läkare anser att hans död påskyndats av incidenten, då har vi här något liknande kriminell vårdslöshet och vållande av annans död. Vad lögnerna som ledde till anfallet mot Irak och den avsiktliga kampanjen för att hänga ut Valerie Plame — för att inte tala om den skandalösa intressekonflikten rörande Halliburtons krigsprofiterande — inte lyckats åstadkomma, nämligen att sätta Dick i det fängelse där han förtjänar att sitta, kan bli verklighet som en följd av ett enda hagelskott i Texas.
.
Från xymphora.blogspot.com 060214
Folk undrar över mörkläggningen av Cheneys vådaskottsincident. Fundera på hur det måste ha sett ut för dem som var där. Cheney, full som en alika och utan jaktlicens, snor runt och avlossar en hagelbössa på nära håll rakt i ansiktet på en 78-årig man som måste ha fallit som en fura. Skrik. Blod överallt. Hans ansikte måste ha varit en mask av blod. Det måste ha verkat troligt att Cheney hade dödat mannen eller åtminstone bländat honom. Inte undra på att mörkläggningen blev klumpig. De var tvungna att vänta på läkarnas utlåtande innan de släppte några informationer (tydligen fick inte ens Bush veta att Cheney var gärningsmannen när han informerades om händelsen). Hade mannen dött så kan jag slå vad om att vi aldrig skulle ha hört ett ord om det. Rigorous Intuition täcker några av de Högst Underliga frågorna kring incidenten och Cheney. Vi lär aldrig få veta vad som egentligen hände, eftersom de vämjeliga amerikanska massmedierna med all anledning är fullkomligt livrädda för Cheney
Från rigorousintuition.blogspot.com 060213
…….. Det här hände på lördagen men incidenten var ingen nyhet förrän på söndag kväll. Vad hände under mellantiden? Jag kan föreställa mig Cheney ringa och beordra Wolf, Harvey Keitels rollfigur i ”Pulp Fiction”, att städa upp efter honom. Men i den skräckföreställning vi inte kan sluta titta på är det Cheney själv som är städaren. Så hur spenderades mellantiden?
När sedan skottdramat äntligen rapporterades, var det som ett skämt. Dick Cheney lägger en gammal man på intensivvården och tidningsläsarna kan inte sluta flina. Även i blogosfären blev det ett stycke från den ljusare sidan. Vad är det annat än ett sätt att hålla det absurda på säkert avstånd? Släpper man det för nära så kan det göra en galen eller utplåna ens förutfattade meningar om världen. Vi måste kunna handskas med det Djupt Absurda, men ibland måste vi sluta skratta länge nog för att göra något åt det.
Det antyds att Whittington själv bär hela ansvaret för att ha blivit ”pepprad” (märk väl: inte skjuten i ansiktet, halsen och bröstet från nära håll) eftersom han kom ifrån jaktsällskapet och sedan närmade sig dem bakifrån. Cheney, påstås det, följde en fågel med bössan, snodde runt och — hoppsan.
En olyckshändelse? Visst, det kan vara. Men precis lika möjligt är att det är en avsiktlig handling, för i så mycket som Bushregeringen med Cheney i täten gör, beter de sig med en lustmördarkults bärsärkanonchalans. De har ryckt på axlarna och sagt Det var en olyckshändelse över alltför många lik. Även de som inte har läst Catherine O’Briens redogörelse för Cheneys förtjusning i människojakt har fått anledning att undra: Var går gränsen för vad han är kapabel till? Glöm inte att det här är en man som bevistade ceremonin till Auschwitzoffrens minne klädd för andjakt och iförd en yllemössa med texten ”Staff 2001”. Gapskrattade han inom sig och njöt av vetskapen att han aldrig kommer att ställas till ansvar av någon annan än människor som vi och därmed kan klara sig undan?
Guy de Maupassants ”En galnings dagbok” berättar postumt och i första person om en respekterad domare som ingen någonsin skulle misstänka för mord, och som utan anledning mördar en liten pojke och en fiskare bara därför att han kan. (”Vem skulle någonsin få veta det? Vem skulle någonsin misstänka mig, mig, i synnerhet om jag valde en varelse som jag inte hade något intresse av att göra mig av med?”) I ett efterord till dagboken fäller de Maupassant följande kommentar: ”Själsläkare som tagit del av denna ohyggliga historia förklarar att det finns många oupptäckta psykopater lika skickliga och fruktansvärda som den här vidunderlige galningen i världen.”
Jag läser ofta saker som Vad är det som krävs för att Bush ska förlora sin bas? Att han äter en baby i direktsändning i teve? Vi kanske får reda på det.
Och från xymphora kommer följande:
Ett enda hagelskott i Texas
Ur New York Times redogörelse för ”Quailgate”:
”Mr Cheney 'pepprade' mr Whittington, 78, med 6 till 200 blyhagel, uppgav läkarna i går.”
Jag väntar mig ju inte att läkarna ska ta av sig skorna för att räkna, men … 6 till 200? Vad är det för sorts bedömning? Undersökte de honom från yttre rymden. ”6 till 200” är självklart ett trevligt sätt att säga 200, men de kan inte säga 200 högt eftersom det skulle betyda att Cheney var alldeles för nära för att den Officiella Storyn ska hålla. Jag vet inte hur lagarna är formulerade i Texas, men om offret dör, och även om han dör senare men hans läkare anser att hans död påskyndats av incidenten, då har vi här något liknande kriminell vårdslöshet och vållande av annans död. Vad lögnerna som ledde till anfallet mot Irak och den avsiktliga kampanjen för att hänga ut Valerie Plame — för att inte tala om den skandalösa intressekonflikten rörande Halliburtons krigsprofiterande — inte lyckats åstadkomma, nämligen att sätta Dick i det fängelse där han förtjänar att sitta, kan bli verklighet som en följd av ett enda hagelskott i Texas.
.
Monday, February 06, 2006
Danska ”satirbilder”
från xymphora.blogspot.com 2006-02-04
Den danska satirteckningsgåtan är ganska enkel, eller hur? Att publicera och återpublicera teckningarna har inget med yttrandefrihet att göra. Jag har all rätt, laglig rätt och yttrandefrihet att gå fram till närmaste utvecklingsstörda person jag ser och kalla vederbörande efterbliven. Men det gör jag inte. Varför inte? Därför att jag inte är sex år gammal! Jag kan anse att alla religiösa trosföreställningar är dumma vidskepelser (och det gör jag!). Dock vet jag att människor tar sin religösa tro på djupt allvar och skulle bli sårade om jag drev med den. Alltså gör jag det inte. Det är bara en fråga om vanlig hövlighet. Tryckfriheten har absolut inget med saken att göra. Danskarna visade hur långt deras principer sträckte sig när de började be om ursäkt först när det verkade som om danska företag skulle förlora pengar på en muslimsk bojkott. Vilka principer!
Konspirationsvinkeln på den här onödiga krisen är att danskarna visste precis vad de gjorde och ville provocera fram den våldsamma muslimska reaktion som de fick. De inblandade är rasistiska invandringsmotståndare som ville påstå att muslimer är födda våldsamma och inte borde släppas in i Danmark. Det här var ingen olyckshändelse.
Vad i helsike har hänt med Danmark förresten? Förr var det ett av de pålitligaste progressiva länderna i världen. Nu ser vi en högerregering som uppbackas av rasister och har skickat soldater till Irak, trupper som till och med har ställt till med en egen liten tortyrskandal.
Dansk satirteckningskonspiration
Xymphora.blogspot.com 2006-02-06
Vi börjar se detaljerna i konspirationen bakom den danska satirteckningsskandalen. Tidningen Jyllands-Posten som utlöste problemet genom att faktiskt beställa teckningar som skulle göra muslimer rasande som ett experiment för att se om den politiska korrektheten skulle hindra att de publicerades — sånt här kan man inte hitta på! —stödjer den invandringsfientliga koalitionsregeringen och har historiska band som går tillbaka till 1920- och 30-talens fascism. Redaktören i fråga, Flemming Rose, har tydligen förbindelser med Daniel Pipes (vilket knappast är förvånande). Syftet var helt klart att utlösa muslimska kravaller för att inpränta idén att ”civilisationernas sammandrabbning” innebär att invandringen till Europa — speciellt den muslimska invandringen — måste stoppas och ge stöd för tanken att alla muslimer är oförnuftiga och våldsbenägna och bara kan bemötas med våld. Fastän de förnekar det, är det tydligt att konspirationen löper genom en hel rad likasinnade europeiska redaktörer som samtliga borde lämna blodprov för misstänkt sionism. BBC hade faktiskt fräckheten att sända ut bilderna ”för att ge allmänheten en uppfattning om de starka känslor som väckts av historien”. När vi gräver djupare, är jag säker på att vi kommer att finna att alla människor som är inblandade i den här historien har starka band till antingen sionismen eller den europeiska fascistiska ultrahögern eller bådadera. Det danska folket borde fundera på att skicka en räkning till Jyllands-Posten för de skador som åsamkats deras ambassader, för att inte tala om det faktum att danska företag aldrig mer kommer att kunna göra affärer i Mellanöstern eller någonstans där det finns en stor muslimsk befolkning. Danmark har just förlorat en miljard kunder.
Den danska satirteckningsgåtan är ganska enkel, eller hur? Att publicera och återpublicera teckningarna har inget med yttrandefrihet att göra. Jag har all rätt, laglig rätt och yttrandefrihet att gå fram till närmaste utvecklingsstörda person jag ser och kalla vederbörande efterbliven. Men det gör jag inte. Varför inte? Därför att jag inte är sex år gammal! Jag kan anse att alla religiösa trosföreställningar är dumma vidskepelser (och det gör jag!). Dock vet jag att människor tar sin religösa tro på djupt allvar och skulle bli sårade om jag drev med den. Alltså gör jag det inte. Det är bara en fråga om vanlig hövlighet. Tryckfriheten har absolut inget med saken att göra. Danskarna visade hur långt deras principer sträckte sig när de började be om ursäkt först när det verkade som om danska företag skulle förlora pengar på en muslimsk bojkott. Vilka principer!
Konspirationsvinkeln på den här onödiga krisen är att danskarna visste precis vad de gjorde och ville provocera fram den våldsamma muslimska reaktion som de fick. De inblandade är rasistiska invandringsmotståndare som ville påstå att muslimer är födda våldsamma och inte borde släppas in i Danmark. Det här var ingen olyckshändelse.
Vad i helsike har hänt med Danmark förresten? Förr var det ett av de pålitligaste progressiva länderna i världen. Nu ser vi en högerregering som uppbackas av rasister och har skickat soldater till Irak, trupper som till och med har ställt till med en egen liten tortyrskandal.
Dansk satirteckningskonspiration
Xymphora.blogspot.com 2006-02-06
Vi börjar se detaljerna i konspirationen bakom den danska satirteckningsskandalen. Tidningen Jyllands-Posten som utlöste problemet genom att faktiskt beställa teckningar som skulle göra muslimer rasande som ett experiment för att se om den politiska korrektheten skulle hindra att de publicerades — sånt här kan man inte hitta på! —stödjer den invandringsfientliga koalitionsregeringen och har historiska band som går tillbaka till 1920- och 30-talens fascism. Redaktören i fråga, Flemming Rose, har tydligen förbindelser med Daniel Pipes (vilket knappast är förvånande). Syftet var helt klart att utlösa muslimska kravaller för att inpränta idén att ”civilisationernas sammandrabbning” innebär att invandringen till Europa — speciellt den muslimska invandringen — måste stoppas och ge stöd för tanken att alla muslimer är oförnuftiga och våldsbenägna och bara kan bemötas med våld. Fastän de förnekar det, är det tydligt att konspirationen löper genom en hel rad likasinnade europeiska redaktörer som samtliga borde lämna blodprov för misstänkt sionism. BBC hade faktiskt fräckheten att sända ut bilderna ”för att ge allmänheten en uppfattning om de starka känslor som väckts av historien”. När vi gräver djupare, är jag säker på att vi kommer att finna att alla människor som är inblandade i den här historien har starka band till antingen sionismen eller den europeiska fascistiska ultrahögern eller bådadera. Det danska folket borde fundera på att skicka en räkning till Jyllands-Posten för de skador som åsamkats deras ambassader, för att inte tala om det faktum att danska företag aldrig mer kommer att kunna göra affärer i Mellanöstern eller någonstans där det finns en stor muslimsk befolkning. Danmark har just förlorat en miljard kunder.
Tuesday, January 17, 2006
En liten saga från Uåsjington
Den morgonen vaknade Dick Cheney som vanligt, pissade, gick ut i köket, öppnade fönstret, drack sitt örtté med barnablod, tittade på börsnyheterna och gnisslade tänder åt den senaste opinionsmätningen. Folkets förtroende för hans och Jojjes och Rummys och de andras regering slog nya bottenrekord, vilket i längden kunde inverka menligt på affärerna, även om det var strålande tider för ligan än så länge. Han stoppade en bit tuggummi i munnen. Rummys senaste succéidé ”fågelflunseankan” hade lett till att Tamiflu sålde som vatten i Sahara, och med ett oljepris på $ 64.80 fatet och en irakisk produktion på 2 miljoner fat per dag hade de håvat in dryga 129 miljoner dollar bara på Irak sen igår. Men något måste göras åt att amerikanerna återigen började se vad de hade framför ögonen och ifrågasätta allt som Bushkartellen hade gjort från 11/9 och framåt, trots fluoret i dricksvattnet, natriumglutamatet i skräpmaten, aspartamet i dietcolan och och losec och prozac och valium och allt annat som folk gladeligen betalade dyra pengar för och satte i sig och blev dumma i huvudet av. Problemet var att människor anpassar sig och de idiotiserande effekterna av alla dessa medel så småningom klingade av. Men detta hade vår Dick bot för.
Hans miniräknare med maxikapacitet rymde 530 siffror i rad, och inte nog med det, genom dimensionell origami kunde han dels veckla upp den så att han kunde kliva in i den, och så veckla ihop den och sig själv igen, varvid den förvandlades till ett biokemiskt mikrolaboratorium ungefär lika stort som ett knappnålshuvud i vilket han kunde justera och finslipa de molekyler som användes i allt från mat till tandkräm till tvättmedel till flygbränsle och som samtliga hade till uppgift att göra folk sjuka och hålla dem mindre vetande så att de dels inte blev för många och dels köpte alla de mediciner som man i USA kunde ta ut ett dubbelt så högt pris för som någon annanstans. En lysande affär! Amerikanerna var fetare och sjukare än något annat folk på jorden och borde egentligen bara hålla käften, men ändå hade de börjat tjata om att ta hem soldaterna från Irak och Afghanistan och ställa hela regeringen inför rätta för högförräderi och krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och miljarddollarsvindlerier och jag vet inte allt …. Något måste göras. Han lade ifrån sig tuggummit på bordskanten och lyfte upp portföljen i äkta utrotat dinousaurieskin — en 50-årspresent från Halliburton — tog fram miniräknaren, klättrade upp på bordet, vecklade ut den tills den såg ut ungefär som en stor sovsäck, klev i den och drog upp den över huvudet, varefter den automatiska hopvecklingsproceduren startade och Dick efter tio sekunder var så liten att han var osynlig för blotta ögat men befann sig i ett för honom jättestort toppmodernt biokemilaboratorium. Här kunde han nu gå omkring och påta och pyssla och styra och ställa med sina små älskade otäckingar till molekyler. För hand!
Idag tänkte han ta itu med att förbättra aspartame, en annan snilleblixt som vännen Rummy hade prånglat igenom de statliga läkemedelskontrollen och ut på marknaden under Reagans tid vid makten med hjälp av några synnerligen smaskiga foton av chefen för kontrollorganet och några av hans minst sagt unga hjärtevänner.
Redan då var det känt att aspartame i människokroppen bryts ner till bl. a. formaldehyd och metanol, men skit samma! Det smakade ju sött och var annars en värdelös biprodukt som inte gick att sälja! På sista tiden hade det också visat sig att även måttliga doser aspartame framkallade cancer hos råttor, men vafan då? Fanns väl mediciner att köpa mot det också? Dick blev så förbannad över att tänka på alla dessa glädjedödare till så kallade ”oberoende forskare” —bah! — att han drämde till med käppen och slog av en bit av en aspartamemolekyl, och si! Den lilla biten förgasades, Dick råkade andas in och ilskan försvann som genom ett trollslag och ersattes av en lyckokänsla som överträffade allt som den psykopatiskt mordiske och girige Dick Cheney någonsin hade känt. Det här var bättre än snuffporrfilmerna från Abu Ghraib, skönare än att sätta på småpojkar och skära halsen av dem, härligare än att läsa sina bolags årsredovisningar till och med! Här skulle göras pengar, och det snabbt! Han skulle få användning för alla de 530 siffrorna i rad på miniräknaren, men för att få tag i den måste han först veckla ut labbet och sig själv till sovsäcksstorlek, kliva ur och veckla ihop sovsäcken till miniräknare igen. Han tryckte på knappen. Ingenting hände. Han försökte igen. Ingenting.
Vad Dick inte visste var att i hans kök hade det blåst upp till storm — vädret är ju så oberäkneligt nuförtiden och fönstret stod på vid gavel! —och det knappnålshuvudstora labbet hade blåst iväg och fastnat i tuggummit, varefter portföljen av skräcködleskinn som var fylld av årsredovisningar hade blåst omkull och plattat till tuggummit och kletat fast labbet ännu mer, och det vet ju alla att mot färskt nytuggat tuggummi har inte ens den mest avancerade teknologi en chans.
Detta är alltså förklaringen till att vi inte har sett till mr Cheney på en tid. Men det går nog ingen nöd på honom, han hade bunkrat upp med både mat och dryck och ett antal mycket små sexslavar i sitt labb redan innan det här hände, men stackars Dick den dag han får slut på aspartame ….
Hans miniräknare med maxikapacitet rymde 530 siffror i rad, och inte nog med det, genom dimensionell origami kunde han dels veckla upp den så att han kunde kliva in i den, och så veckla ihop den och sig själv igen, varvid den förvandlades till ett biokemiskt mikrolaboratorium ungefär lika stort som ett knappnålshuvud i vilket han kunde justera och finslipa de molekyler som användes i allt från mat till tandkräm till tvättmedel till flygbränsle och som samtliga hade till uppgift att göra folk sjuka och hålla dem mindre vetande så att de dels inte blev för många och dels köpte alla de mediciner som man i USA kunde ta ut ett dubbelt så högt pris för som någon annanstans. En lysande affär! Amerikanerna var fetare och sjukare än något annat folk på jorden och borde egentligen bara hålla käften, men ändå hade de börjat tjata om att ta hem soldaterna från Irak och Afghanistan och ställa hela regeringen inför rätta för högförräderi och krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och miljarddollarsvindlerier och jag vet inte allt …. Något måste göras. Han lade ifrån sig tuggummit på bordskanten och lyfte upp portföljen i äkta utrotat dinousaurieskin — en 50-årspresent från Halliburton — tog fram miniräknaren, klättrade upp på bordet, vecklade ut den tills den såg ut ungefär som en stor sovsäck, klev i den och drog upp den över huvudet, varefter den automatiska hopvecklingsproceduren startade och Dick efter tio sekunder var så liten att han var osynlig för blotta ögat men befann sig i ett för honom jättestort toppmodernt biokemilaboratorium. Här kunde han nu gå omkring och påta och pyssla och styra och ställa med sina små älskade otäckingar till molekyler. För hand!
Idag tänkte han ta itu med att förbättra aspartame, en annan snilleblixt som vännen Rummy hade prånglat igenom de statliga läkemedelskontrollen och ut på marknaden under Reagans tid vid makten med hjälp av några synnerligen smaskiga foton av chefen för kontrollorganet och några av hans minst sagt unga hjärtevänner.
Redan då var det känt att aspartame i människokroppen bryts ner till bl. a. formaldehyd och metanol, men skit samma! Det smakade ju sött och var annars en värdelös biprodukt som inte gick att sälja! På sista tiden hade det också visat sig att även måttliga doser aspartame framkallade cancer hos råttor, men vafan då? Fanns väl mediciner att köpa mot det också? Dick blev så förbannad över att tänka på alla dessa glädjedödare till så kallade ”oberoende forskare” —bah! — att han drämde till med käppen och slog av en bit av en aspartamemolekyl, och si! Den lilla biten förgasades, Dick råkade andas in och ilskan försvann som genom ett trollslag och ersattes av en lyckokänsla som överträffade allt som den psykopatiskt mordiske och girige Dick Cheney någonsin hade känt. Det här var bättre än snuffporrfilmerna från Abu Ghraib, skönare än att sätta på småpojkar och skära halsen av dem, härligare än att läsa sina bolags årsredovisningar till och med! Här skulle göras pengar, och det snabbt! Han skulle få användning för alla de 530 siffrorna i rad på miniräknaren, men för att få tag i den måste han först veckla ut labbet och sig själv till sovsäcksstorlek, kliva ur och veckla ihop sovsäcken till miniräknare igen. Han tryckte på knappen. Ingenting hände. Han försökte igen. Ingenting.
Vad Dick inte visste var att i hans kök hade det blåst upp till storm — vädret är ju så oberäkneligt nuförtiden och fönstret stod på vid gavel! —och det knappnålshuvudstora labbet hade blåst iväg och fastnat i tuggummit, varefter portföljen av skräcködleskinn som var fylld av årsredovisningar hade blåst omkull och plattat till tuggummit och kletat fast labbet ännu mer, och det vet ju alla att mot färskt nytuggat tuggummi har inte ens den mest avancerade teknologi en chans.
Detta är alltså förklaringen till att vi inte har sett till mr Cheney på en tid. Men det går nog ingen nöd på honom, han hade bunkrat upp med både mat och dryck och ett antal mycket små sexslavar i sitt labb redan innan det här hände, men stackars Dick den dag han får slut på aspartame ….
Wednesday, January 11, 2006
Om TIME och om andra världskriget
Rio Vermelho 2006-01-11
Har inte skrivit något för min blogg på ett tag, men igår fick jag i min hand årets första nummer av amerikanska TIME magazine, vars omslag pryds av fjolårets ”barmhärtiga samariter” Bill Gates, hans fru Melinda och rocksångaren Bono, Halva tidningen, frånsett reklamen, verkar ägnas åt de bedrifter som dessa tre utfört, och även om jag inte tvivlar på deras goda avsikter, måste jag säga att när t ex Bono under stort mediaståhej pratar med nye världsbankschefen Paul Wolfowitz om att utplåna fattigdomen i Afrika, då är det mannen som kallades ”Indonesiens bödel” som kan säljas som en potentiell ”Afrikas frälsare” efteråt. Och som garvar hela vägen till världsbanken.
Bill och Melinda Gates har varit på studieresor i Asien och bl a besökt familjer i slumområden utanför New Delhi. De vill enligt TIME göra Microsoft till ett företag som ger bort pengar i stället för bara håvar in. Mådä? Vad säger aktieägarna? (Vad TIME nogsamt inte nämner är studieresorna som paret Gates gjort i amerikanska skolor, där de stött på bedrövliga förhållanden och en utbildning så bristfällig att det enligt dem själva kommer att bli svårt att anställa amerikaner inom Microsoft i framtiden. På forsknings- och utvecklingssidan är 40% av personalen redan nu indier.)
Sen har vi en liten blänkare där det påstås att de ”gamla fienderna” Bush d.ä. och Clinton har blivit hur bundis som helst i sin gemensamma ”kamp” för att hjälpa offren för orkanerna Rita och Katrina. Att de ”gamla fienderna” ända sedan studentåren tillhör samma hemliga fascistiska sällskap ”Skull and Bones”, som de allra flesta amerikanska presidenter under 1900-talet, det håller man tyst om. Dessutom är tonen i hela tidningen så fylld av okritisk beundran för alla dessa hjältar att man påminns om folkrepubliken Kinas kolorerade propagandatidskrifter under Maos tid. Båda tummarna ner för TIME. Gå ut på nätet och leta nyheter i stället! Så länge det går …
Det har jag gjort och hittat några mycket intressanta saker:
Trots att sk ”hatlagar” som förbjuder all kritik mot staten Israel och sionismen har införts av de orwellska ”sanningsministerierna” i en rad länder och människor som Ernst Zundel sitter fängslade för att ha ifrågasatt inte att förintelsen ägt rum utan dess omfattning, har under årens lopp mycket framkommit som tecknar en mer nyanserad bild av den. Visste ni t ex att chefen för förintelsemuseet i Auschwitz redan 1992 berättade i ett teveprogram att den byggnad som kallas gaskammaren byggdes på Stalins order EFTER krigsslutet? Nej, jag kunde tänka mig det. Visste ni att varken de Gaulle, Churchill eller Eisenhower i sina krigsmemoarer, som tillsammans omfattar över 7000 sidor, nämner ett ord om några gaskamrar? Inte heller Röda korset nämner några sådana i sina rapporter skrivna strax efter krigsslutet. Bestickande, inte sant? Ingen tvivlar på att nazisterna hade ihjäl massor med folk i sina arbetsläger, men gaskamrarna ser mer och mer ut som en för sionisterna mycket nyttig myt som har bankats in i oss så grundligt under så många år att den helt enkelt måste vara sann. Trots att de Gaulle, Eisenhower, Churchill och Röda korset av någon obegriplig anledning missade dem …
Visste ni att det enda parti förutom nationalsocialisterna som var lagligt under Hitler var sionisterna? Visste ni att det 1941 gjordes en förfrågan till Eichmanns närmaste man vad det skulle kosta att friköpa och föra ut alla judar som fanns i Tyskland och i de länder som ockuperats av nazisterna? För den i sammanhanget rätt blygsamma summan 2 miljoner dollar hade förintelsen kunnat undvikas, men detta var inte i sionisternas intresse. ”Endast med våra bröders blod kan Israel vinnas”, blev svaret från sionistpartiledningen, och affären stoppades, bröderna fick blöda och Israel kunde grundas på såväl tyskars som engelsmäns och amerikaners dåliga samvete.
Jag hör redan Ahlmark, Wolodarski och Jakubowski skälla i kör om min förmenta antisemitism och måste därför återigen klargöra: 1. Judendomen är en religion. 2. Sionismen är en sekulär, politisk rörelse med starka rasistiska inslag. 3. De flesta judar är inte ”semiter” utan av europeisk folkstam. 4. De flesta ”araber” är däremot ”semiter”. 5. De flesta troende judar är anti-sionister. Varav följer att är det några här i världen som är antisemiter så är det sionisterna, i Washington såväl som i Tel Aviv och Marieberg. Dessutom vill jag påpeka att mina källor i många fall är judiska. Sök på exempelvis jewssansfrontieres.com, jewsagainstzionism.com, rense.com/makow
Nu undrar kanske de uppmärksamma läsarna vad alla dessa för all del uppseendeväckande nyheter om saker som hände för 60-70 år sedan har att göra med senaste numret av TIME? Ingenting, måste jag svara, utom att det tydligen måste ta 60-70 år för att sanningen ens ska kunna skönjas, och då långt från TIME:s glättade sidor. TIME ingår i det världsomspännande medianät ägt av banker, multinationella megaföretag och det militär-industriella komplexet vars uppgift helt enkelt är desinformation, att föra människor bakom ljuset. Och eftersom en fungerande demokrati förutsätter en välinformerad befolkning, och en fungerande demokrati bara skulle sätta käppar i hjulet för katastrof- och terrorkapitalismens hejdlösa framfart, ser TIME Magazines första nummer år 2006 ut som det gör. I nästa nummer kommer man säkert att vitmåla den nyligen halvdöde Ariel Sharon, slaktaren från Sabra och Shatila, till fredsduva.
Har inte skrivit något för min blogg på ett tag, men igår fick jag i min hand årets första nummer av amerikanska TIME magazine, vars omslag pryds av fjolårets ”barmhärtiga samariter” Bill Gates, hans fru Melinda och rocksångaren Bono, Halva tidningen, frånsett reklamen, verkar ägnas åt de bedrifter som dessa tre utfört, och även om jag inte tvivlar på deras goda avsikter, måste jag säga att när t ex Bono under stort mediaståhej pratar med nye världsbankschefen Paul Wolfowitz om att utplåna fattigdomen i Afrika, då är det mannen som kallades ”Indonesiens bödel” som kan säljas som en potentiell ”Afrikas frälsare” efteråt. Och som garvar hela vägen till världsbanken.
Bill och Melinda Gates har varit på studieresor i Asien och bl a besökt familjer i slumområden utanför New Delhi. De vill enligt TIME göra Microsoft till ett företag som ger bort pengar i stället för bara håvar in. Mådä? Vad säger aktieägarna? (Vad TIME nogsamt inte nämner är studieresorna som paret Gates gjort i amerikanska skolor, där de stött på bedrövliga förhållanden och en utbildning så bristfällig att det enligt dem själva kommer att bli svårt att anställa amerikaner inom Microsoft i framtiden. På forsknings- och utvecklingssidan är 40% av personalen redan nu indier.)
Sen har vi en liten blänkare där det påstås att de ”gamla fienderna” Bush d.ä. och Clinton har blivit hur bundis som helst i sin gemensamma ”kamp” för att hjälpa offren för orkanerna Rita och Katrina. Att de ”gamla fienderna” ända sedan studentåren tillhör samma hemliga fascistiska sällskap ”Skull and Bones”, som de allra flesta amerikanska presidenter under 1900-talet, det håller man tyst om. Dessutom är tonen i hela tidningen så fylld av okritisk beundran för alla dessa hjältar att man påminns om folkrepubliken Kinas kolorerade propagandatidskrifter under Maos tid. Båda tummarna ner för TIME. Gå ut på nätet och leta nyheter i stället! Så länge det går …
Det har jag gjort och hittat några mycket intressanta saker:
Trots att sk ”hatlagar” som förbjuder all kritik mot staten Israel och sionismen har införts av de orwellska ”sanningsministerierna” i en rad länder och människor som Ernst Zundel sitter fängslade för att ha ifrågasatt inte att förintelsen ägt rum utan dess omfattning, har under årens lopp mycket framkommit som tecknar en mer nyanserad bild av den. Visste ni t ex att chefen för förintelsemuseet i Auschwitz redan 1992 berättade i ett teveprogram att den byggnad som kallas gaskammaren byggdes på Stalins order EFTER krigsslutet? Nej, jag kunde tänka mig det. Visste ni att varken de Gaulle, Churchill eller Eisenhower i sina krigsmemoarer, som tillsammans omfattar över 7000 sidor, nämner ett ord om några gaskamrar? Inte heller Röda korset nämner några sådana i sina rapporter skrivna strax efter krigsslutet. Bestickande, inte sant? Ingen tvivlar på att nazisterna hade ihjäl massor med folk i sina arbetsläger, men gaskamrarna ser mer och mer ut som en för sionisterna mycket nyttig myt som har bankats in i oss så grundligt under så många år att den helt enkelt måste vara sann. Trots att de Gaulle, Eisenhower, Churchill och Röda korset av någon obegriplig anledning missade dem …
Visste ni att det enda parti förutom nationalsocialisterna som var lagligt under Hitler var sionisterna? Visste ni att det 1941 gjordes en förfrågan till Eichmanns närmaste man vad det skulle kosta att friköpa och föra ut alla judar som fanns i Tyskland och i de länder som ockuperats av nazisterna? För den i sammanhanget rätt blygsamma summan 2 miljoner dollar hade förintelsen kunnat undvikas, men detta var inte i sionisternas intresse. ”Endast med våra bröders blod kan Israel vinnas”, blev svaret från sionistpartiledningen, och affären stoppades, bröderna fick blöda och Israel kunde grundas på såväl tyskars som engelsmäns och amerikaners dåliga samvete.
Jag hör redan Ahlmark, Wolodarski och Jakubowski skälla i kör om min förmenta antisemitism och måste därför återigen klargöra: 1. Judendomen är en religion. 2. Sionismen är en sekulär, politisk rörelse med starka rasistiska inslag. 3. De flesta judar är inte ”semiter” utan av europeisk folkstam. 4. De flesta ”araber” är däremot ”semiter”. 5. De flesta troende judar är anti-sionister. Varav följer att är det några här i världen som är antisemiter så är det sionisterna, i Washington såväl som i Tel Aviv och Marieberg. Dessutom vill jag påpeka att mina källor i många fall är judiska. Sök på exempelvis jewssansfrontieres.com, jewsagainstzionism.com, rense.com/makow
Nu undrar kanske de uppmärksamma läsarna vad alla dessa för all del uppseendeväckande nyheter om saker som hände för 60-70 år sedan har att göra med senaste numret av TIME? Ingenting, måste jag svara, utom att det tydligen måste ta 60-70 år för att sanningen ens ska kunna skönjas, och då långt från TIME:s glättade sidor. TIME ingår i det världsomspännande medianät ägt av banker, multinationella megaföretag och det militär-industriella komplexet vars uppgift helt enkelt är desinformation, att föra människor bakom ljuset. Och eftersom en fungerande demokrati förutsätter en välinformerad befolkning, och en fungerande demokrati bara skulle sätta käppar i hjulet för katastrof- och terrorkapitalismens hejdlösa framfart, ser TIME Magazines första nummer år 2006 ut som det gör. I nästa nummer kommer man säkert att vitmåla den nyligen halvdöde Ariel Sharon, slaktaren från Sabra och Shatila, till fredsduva.
Friday, December 16, 2005
Dramatikern och nobelpristagaren Harold Pinter som talskrivare åt Bush:
Ur Pinters nobelföreläsning i Börshuset 2005-12-09
….
Jag vet att president Bush har gott om synnerligen kompetenta talskrivare, men jag vill också själv erbjuda mina tjänster. Jag föreslår följande korta anförande som han kan läsa upp för nationen i teve. Jag kan se honom för mig, högtidlig, välkammad, allvarsam, sympatisk, uppriktig, ofta avväpnande, ibland med ett tvunget leende på läpparna, besynnerligt tilldragande, en riktig karlakarl:
”Gud är god. Gud är stor. Gud är god. Min Gud är god. Bin Ladins Gud är ond. Han har en ond Gud. Saddams Gud är ond, fast han inte hade någon. Han var en barbar. Vi är inga barbarer. Vi hugger inte huvudet av folk. Vi tror på frihet. Det gör Gud också. Jag är ingen barbar. Jag är demokratiskt vald ledare i en frihetsälskande demokrati. Vi är ett barmhärtigt samhälle. Vi har barmhärtiga avrättningsmetoder. Vi är en stor nation. Jag är ingen diktator. Det är han. Jag är ingen barbar. Det är han Och han. Det är de allihop. Jag besitter moraliska auktoritet. Ser du den här knytnäven? Den är min moraliska auktoritet. Och hör sen.”
...
….
Jag vet att president Bush har gott om synnerligen kompetenta talskrivare, men jag vill också själv erbjuda mina tjänster. Jag föreslår följande korta anförande som han kan läsa upp för nationen i teve. Jag kan se honom för mig, högtidlig, välkammad, allvarsam, sympatisk, uppriktig, ofta avväpnande, ibland med ett tvunget leende på läpparna, besynnerligt tilldragande, en riktig karlakarl:
”Gud är god. Gud är stor. Gud är god. Min Gud är god. Bin Ladins Gud är ond. Han har en ond Gud. Saddams Gud är ond, fast han inte hade någon. Han var en barbar. Vi är inga barbarer. Vi hugger inte huvudet av folk. Vi tror på frihet. Det gör Gud också. Jag är ingen barbar. Jag är demokratiskt vald ledare i en frihetsälskande demokrati. Vi är ett barmhärtigt samhälle. Vi har barmhärtiga avrättningsmetoder. Vi är en stor nation. Jag är ingen diktator. Det är han. Jag är ingen barbar. Det är han Och han. Det är de allihop. Jag besitter moraliska auktoritet. Ser du den här knytnäven? Den är min moraliska auktoritet. Och hör sen.”
...
USA är en psykopat
Från xymphora.blogspot.com 2005-12-11
En av de många fördelarna med regeringen Bush är att den verkligen visar, gång på gång, vilken enorm samling hycklare amerikanerna är. USA har alltid varit inblandat i attacker mot suveräna nationer. Irak är något nytt bara i den meningen att det gjordes helt öppet, i flagrant strid mot all internationell lag ( i stället för i förtäckt strid mot internationell lag). Amerikaner, i synnerhet CIA och Pentagon, har alltid sysslat med tortyr. The School of the Americas är bl. a. en skola som undervisar i tortyr. Den enda skillnaden mellan regeringen Bush och tidigare regeringar, inklusive under demokratiska presidenter, är att regeringen Bush är stolta över vad de gör och inte längre försöker dölja det (plus att vi har foton). Amerikaner är som den rasistiske förortsbon som inte vill att ”de där människorna” ska bo här, men tycker att Ku Klux Klan är frånstötande. Det är inte rasismen de motsätter sig, det är det oförblommerade hyllandet av rasismen som är problemet. Och på samma sätt är det inte tortyren i sig, det är den tillfredsställelse som befattningshavare som Rice och Cheney tycks få ut av att förespråka den. De flesta amerikaner stöder bruket av tortyr, de vill bara inte bli påminda om det. Det absoluta lågvattenmärket i de amerikanska imperiets korta historia måste vara när Rice reste till Europa och hävdade att amerikanerna inte tänkte tåla att européerna tillämpade sina egna lagar mot tortyr (inte för att USA skulle göra något sånt, blink,blink).
För att se hur illa det faktiskt står till, läs hur Juan Cole rättfärdigar bombningarna av irakiska civila med argumentet — man tror inte sina ögon — att amerikanerna behöver billig olja så att fattiga amerikaner slipper drabbas av höga bensinpriser (en vänsterversion av sippra-ner-teorin där han rättfärdigar vad som inte kan rättfärdigas därför att Amerikas fattiga kanske får ut en smula av det!) och hur samme Juan Cole vitmålar hela vitfosforskandalen på den grunden — man tror inte sina ögon här heller — att något sådant skulle amerikanska soldater aldrig göra. Cole må vara historieprofessor, men egentligen är han inget annat än en krigsbloggare med en IQ över 100. Han har kallat folk som inte instämmer i hans skriverier för ”tokvänstern”, även om han har backat på den punkten. Och Cole ska föreställa liberal! De konservativa har samma åsikter men bryr sig inte om några krångliga rättfärdiganden.
Lite frågesport:
Vad är det för skillnad på de här tre påståendena:
1. Jag var tvungen att skjuta bankväktaren, för jag behövde pengarna till knark.
2. Jag var tvungen att bedra aktieägarna, för jag behövde pengarna för att bekosta min dyrbara livsstil.
3. Jag var tvungen att anfalla en suverän nation som inte utgjorde något hot mot mig och använda kemiska vapen och bomber mot civila, för jag behövde oljan.
Svar: Det är en kuggfråga. Det finns ingen skillnad. Alla tre är påståenden från psykopater som bokstavligen inte ser något fel i att skada andra så länge deras egna begär tillfredsställs. USA, som land betraktat, är en psykopat och har varit det alltsedan andra världskrigets slut. Man ser det psykopatiska sättet att tänka i alla de slingriga distinktionerna mellan ”tortyr” (som vi aldrig skulle syssla med) och ”inhuman behandling” (som går alldeles utmärkt). Amerikaner är noga med att inte lämna några fysiska spår (foton är inte heller bra). Kan du inte sätta dit mig så gjorde jag det inte. Så talar en iskall psykopat.
En av de många fördelarna med regeringen Bush är att den verkligen visar, gång på gång, vilken enorm samling hycklare amerikanerna är. USA har alltid varit inblandat i attacker mot suveräna nationer. Irak är något nytt bara i den meningen att det gjordes helt öppet, i flagrant strid mot all internationell lag ( i stället för i förtäckt strid mot internationell lag). Amerikaner, i synnerhet CIA och Pentagon, har alltid sysslat med tortyr. The School of the Americas är bl. a. en skola som undervisar i tortyr. Den enda skillnaden mellan regeringen Bush och tidigare regeringar, inklusive under demokratiska presidenter, är att regeringen Bush är stolta över vad de gör och inte längre försöker dölja det (plus att vi har foton). Amerikaner är som den rasistiske förortsbon som inte vill att ”de där människorna” ska bo här, men tycker att Ku Klux Klan är frånstötande. Det är inte rasismen de motsätter sig, det är det oförblommerade hyllandet av rasismen som är problemet. Och på samma sätt är det inte tortyren i sig, det är den tillfredsställelse som befattningshavare som Rice och Cheney tycks få ut av att förespråka den. De flesta amerikaner stöder bruket av tortyr, de vill bara inte bli påminda om det. Det absoluta lågvattenmärket i de amerikanska imperiets korta historia måste vara när Rice reste till Europa och hävdade att amerikanerna inte tänkte tåla att européerna tillämpade sina egna lagar mot tortyr (inte för att USA skulle göra något sånt, blink,blink).
För att se hur illa det faktiskt står till, läs hur Juan Cole rättfärdigar bombningarna av irakiska civila med argumentet — man tror inte sina ögon — att amerikanerna behöver billig olja så att fattiga amerikaner slipper drabbas av höga bensinpriser (en vänsterversion av sippra-ner-teorin där han rättfärdigar vad som inte kan rättfärdigas därför att Amerikas fattiga kanske får ut en smula av det!) och hur samme Juan Cole vitmålar hela vitfosforskandalen på den grunden — man tror inte sina ögon här heller — att något sådant skulle amerikanska soldater aldrig göra. Cole må vara historieprofessor, men egentligen är han inget annat än en krigsbloggare med en IQ över 100. Han har kallat folk som inte instämmer i hans skriverier för ”tokvänstern”, även om han har backat på den punkten. Och Cole ska föreställa liberal! De konservativa har samma åsikter men bryr sig inte om några krångliga rättfärdiganden.
Lite frågesport:
Vad är det för skillnad på de här tre påståendena:
1. Jag var tvungen att skjuta bankväktaren, för jag behövde pengarna till knark.
2. Jag var tvungen att bedra aktieägarna, för jag behövde pengarna för att bekosta min dyrbara livsstil.
3. Jag var tvungen att anfalla en suverän nation som inte utgjorde något hot mot mig och använda kemiska vapen och bomber mot civila, för jag behövde oljan.
Svar: Det är en kuggfråga. Det finns ingen skillnad. Alla tre är påståenden från psykopater som bokstavligen inte ser något fel i att skada andra så länge deras egna begär tillfredsställs. USA, som land betraktat, är en psykopat och har varit det alltsedan andra världskrigets slut. Man ser det psykopatiska sättet att tänka i alla de slingriga distinktionerna mellan ”tortyr” (som vi aldrig skulle syssla med) och ”inhuman behandling” (som går alldeles utmärkt). Amerikaner är noga med att inte lämna några fysiska spår (foton är inte heller bra). Kan du inte sätta dit mig så gjorde jag det inte. Så talar en iskall psykopat.
Friday, November 18, 2005
Sexfoton och videofilmer från Abu Ghraib beställdes från högsta ort!
www.waynemadsenreport.com 2005-11-16: Amerikanska underrättelseagenter som tjänstgjort i Irak rapporterar att då foton från Abu Ghraib av nakna manliga fångar som av sina amerikanska vakter tvingades att bilda mänskliga pyramider och onanera läckte ut till offentligheten, var USA-militärens reaktion ett totalt blånekande. ”It was a ’don’t ask, don’t tell policy’”, enligt en underrättelsekälla som var tilldelad både Abu Ghraib- och Camp Bucca-fängelserna. Federale domaren Alvin Hellerstein har beordrat Pentagon att utlämna 74 foton och 3 videofilmer tagna i Abu Ghraib 2003.till American Civil Liberties Union. Pentagon vägrar emellertid hörsamma domarens order.
Pentagon har all anledning att skämmas. Orderna att ta de sexuellt och sadistiskt laddade fotona och videofilmerna, av vilka några visar irakiska tonåringar, pojkar och flickor, och hur de våldtas av sina vakter, kom direkt från en manlig homosex- och pedofilring som enligt underrättelsekällor opererar i Vita Huset,. Kopior av filmer och foton skickades raka vägen dit för att roa högt uppsatta medlemmar av Bushregeringen, däribland ämbetsmän inom vicepresidentens kansli och presidentkansliet.
När fotona från Abu Ghraib blev kända, blev de högsta militärbefälen i Irak ”som galna”, enligt en person som bevittnade mörkläggningen av affären. ”De beordrade ett omedelbart och totalt förnekande av alla detaljer om kränkningarna av fångar i Abu Ghraib”, sade källan och tillade att många högre officerare upprördes av att vakter av lägre rang åtalades och dömdes till fängelse när ordern om de sexuella skändningarna kom direkt från Vita Huset.
Storyn fortsätter den 17 november:
Höga amerikanska officerare stödde och medverkade till film- och fotofesten i tortyr och sexförnedring i Irak. Före detta agenter inom amerikanska militära underrättelsetjänster har avslöjat för WMR att general Ricardo Sanchez, befälhavare för koalitionens markstyrkor i Irak, och generalmajor Geoffrey Miller, den officer som ”Guantanamo-iserade” Abu Ghraib, redan från början av den amerikanska ockupationen förklarade för militära förhörsledare vad ”dealen var” beträffande sexuell förnedring och våldtäkter. En förhörsledare sade att Miller var ”one sick motherfucker” och att Sanchez ända från början ägnade sig åt mörkläggningen.
Det är i och för sig ingen nyhet att det förekommer pedofila och sadistiska sexuella böjelser bland s.k. ”högt uppsatta personer”. Tvärtom, det kan man läsa om redan i Suetonius kejsarbiografier. Se exempelvis Marc Dutroux-härvan i Belgien, där han tydligen fortfarande har halva politikerkåren, domarskrået och polisledningen i ett säkert punggrepp. Gjorde en internetsökning på Dutroux. Så här står det på den första site man får upp: ”Belgisk pedofil som kidnappade småflickor i pornografi- och prostitutionssyfte. Denne ökände seriebarnamördare fortsätter att undgå rättvisan trots sina ohyggliga brott.”
Och så här skriver Charlene Fassa på www.rense.com/general63/hey.htm under rubriken
”Hallå där! Lämna ungarna i fred!
Var finns alla de försvunna barnen på mjölkpaketen? I Vita Huset, förstås!
Nej, alla har de väl inte besökt Pennsylvania Avenue, men det är bevisat att somliga har det och att åtminstone ett av dem fortfarande gör det: Johnny D. Gosch alias James D. Guckert alias Jeff D. Gannon (alla med initialerna J.D.G.). Johhny Gosch var en 12-åring från Des Moines i Iowa som rövades bort på sin tidningsutdelarrunda 1982 av ett elitstyrt pedofilnät. ’ … en pedofilring som sysslade med satanistiskt, rituellt sexuellt tvång och åtnjöt hemligt beskydd från högsta ort.’ Paul Bonacci, som själv som barn föll offer för Lawrence King, dömd för sin miljondollarsvindel som chef för Franklin Credit Union i Omaha men inte för sin roll som sutenör i pedofilbranschen, vittnade inför rätta om att han hjälpt till att lura iväg Gosch från tidningsutdelningen. ’Bevisen förbinder samma porr- och pedofilring med 80-talets callboy-skandal i kongressen, penningtvätt, narkotikasmuggling, olagliga vapenaffärer och annat’ , uppger Johnny Gosch-stiftelsen, grundad av hans mor som har sett honom en gång på 23 år och då varnades för att försöka hålla kontakten med honom.
Sherman H. Skolnick heter mannen som först offentligt utpekade Gannon som Gosch.
Här är några av huvudpunkterna i Skolnicks artiklar ’The Gannon Cannon, Parts 1 & 2’, som också finns postade på www.rense.com/general63/gad.htm
FBI-utredare av”elitbrottslighet” avslöjade först att Gannon med all sannolikhet är Johnny Gosch.
Gannon/Gosch är inblandad i spionage på högsta nivå och är även tortyrexpert.
’… en skicklig infiltrationsagent som med sexuella medel insamlar negativa data om högt uppsatta figurer inom amerikansk politik och utländska regeringar.’
Ögonvittnen rapporterar: ’Gannon/Gosch anses vara specialist på ”snuffporr”, en mordisk form av sadistisk sexualitet.’
Det är viktigt att hålla i minnet att Johnny Gosch TVINGADES och förmodligen utsattes för CIA:s ’människodressyrprogram’ MK-ULTRA för att kunna arbeta för regeringen inom de ovannämnda områdena. Man kan bara gissa hur hans liv skulle ha gestaltat sig om han inte hade utsatts för tortyr och sexuellt tvång. Nu begår han samma typ av brott mot andra, för USA:s ’folkvalda’ regering!
Någon som minns Craig Spences midnattsrundturer i Vita Huset med sitt stall av callboys? Den smaskiga rubriken på förstasidan av Washington Times den 29 juni 1989 löd: ’Homosexprostitutionsutredning snärjer VIP:s hos Reagan och Bush. Callboys på midnattsrundtur i Vita Huset.’ Kan man verkligen tro att något av detta organiserade, avvikande, kriminella beteende på högsta nivå verkligen har upphört?
Men varför är Jeff Gannon alias James Guckert i rampljuset just nu? Jo, Jeff Gannon är en gay, manlig prostituerad med egen ”eskortfirma”. Han avslöjades då han utgav sig för att vara journalist och som medlem av Vita Husets presskår lobbade lätta, Bush-vänliga frågor till pressekreteraren Scott McClellan. Enligt journalisten Maureen Dowd och många andra hade Gannon fritt tillträde till presidenten och Vita Huset i över två år. Han skulle föreställa reporter för Talon News, en nu nedlagd website som egentligen bara var ett språkrör för Vita Husets och republikanernas propaganda. Den drevs av Bobby Eberle, chefredaktör och mångåring republikansk murvel. Där börjar alltsammans. Och visst finns där en giltig och intressant historia att ta fram om en falsk journalist som arbetar för en falsk nyhetsbyrå och ställer falska frågor vid falska presskonferenser i Vita Huset, skriver falska nyhetsartiklar och har flera falska identiteter, har exempellöst tillträde till en falsk president och slutligen lämnar ut falska, partiska nyheter till en falskt objektiv traditionell press.
Men det är egentligen inte dit jag vill komma. Ändå följer här ett vittnesmål som stöder det redan väldokumenterade avslöjandet att Gannon inte bara var en falsk journalist utan också hade ett brokigt förflutet långt utanför anständighetens gränser. Och hela affären kringgår frågan om varför eller hur Gannon EGENTLIGEN fick ett presspass till Vita Huset och av vem. Här några sanningens ord från den syrliga Maureen Dowd, erfaren kolumnist i New York Times:
’Jag är fortfarande förbryllad över den här historien (Gannon/Guckert). Jag fick avslag på min ansökan om ett presspass till Vita Huset då regeringen Bush tillträdde, medan någon med ett alias, skattesmitarproblem och bilder på internet där han poserade som Barberinis ”Faun” fick tillstånd att bevaka ett Vita Huset som vann en andra mandatperiod på att slå mynt av homofobin och predika kärnfamiljens värderingar?
I början när jag försökte protestera mot att jag inte fått mitt presspass förnyat, trots att jag har bevakat presidenter och deras first ladies sedan 1986, var det ingen som ringde tillbaka. Till slut, då mr McClellan ersatte Ari Fleischer, sa han att han skulle förnya presspasset — efter en ny bakgrundskoll från Secret Service som skulle ta flera månader. I en tid då säkerhetstänkandet överskuggar allt, vad för slags bakgrundskoll gjorde Secret Service rörande James Guckert, så att han dagligen kunde släntra in i Västra flygeln under antaget namn samtidigt som han gjorde nakenreklam på internet för sänghästtjänster à 1200 dollar per weekend?’
Se www.nytimes.com/2005/02/17/opinion/17dowd.html?
Det är där berättelsen ’Johnny i pedofilernas MK-ULTRA-land’ börjar — och där slutar den kanske också. Att försöka nysta upp den här historien är jämförligt med att som västerlänning försöka äta med pinnar för första gången. Precis när man tror sig ha fått grepp om detta geléartade drama om multipla personligheter, förvandlas det till ännu en episod av ’Skymningszonen’, till synes utan samband med den föregående.”
Så långt Charlene Fassa och Maureen Dowd.
Jag kan bara säga att allteftersom den globala terror- och rövarkapitalismen snor åt sig allt större delar av den verkliga, ekonomiska makten i världen, d.v.s. såväl knark-, vapen- och människosmuggling som regeringar, säkerhetstjänster, multinationella företag och banker, inklusive Världsbanken och Internationella valutafonden, (Indonesiens bödel Paul Wolfowitz ömmar nu för Afrikas fattiga, påstås det!) finns det få påtryckningsmedel så effektiva som att bjuda på en rejäl brakfest, bara de finaste sorterna — spriten lossar inte bara tungans band — lite kokain kanske? — och så efterfest och rajtan-tajtan med små killar och tjejer. Kameror finns naturligtvis på plats, synliga eller ej, och sen har man inte en fiende på hela partyt, tvärtom, det har uppstått s.k. ”male bonding”, smutsiga hemligheter som ingen av herrarna vill ska läcka ut …
Kanske är det därför som så många politiker av idag, även förmenta ”socialdemokrater” som Tony Blair, Lula och Göran Persson, för säkerhets skull tycker att fascisten G.W. Bush är en så rasande trevlig karl. Eller är det så enkelt att ingen av dem är något annat än samma sorts ”imperiets knähund” som Hugo Chavez nyligen så träffande utnämnde Mexikos president Vicente Fox till? Att de i själva verket aldrig har representerat sina väljare utan enbart varit ute efter makt och pengar för egen del?
Och vad finns det för ljuvare sätt att njuta av sin makt än att ostraffat kunna sätta sig över och bryta mot alla mänskliga lagar som man å ämbetets vägnar har svurit att upprätthålla? Där, och i de fina bilderna från festen, tror jag vi har förklaringen till att skurkar, barnaplågare och massmördare som Dutroux och G. W. Bush med anhang går fria år efter år. Och att vi, arma idioter, inte reser oss mot detta ohyggliga förtryck som är planerat att omfatta allt större delar av jordens befolkning i den ”nya världsordningen”, på det att ett försvinnande litet fåtal ska få leva i omätlig lyx och rikedom och dra över oss på vilken jävla ledd de vill, det tycker jag är en stor katastrof, en ynkedom och ett övertygande bevis för att hjärntvätten är en succé.
Pentagon har all anledning att skämmas. Orderna att ta de sexuellt och sadistiskt laddade fotona och videofilmerna, av vilka några visar irakiska tonåringar, pojkar och flickor, och hur de våldtas av sina vakter, kom direkt från en manlig homosex- och pedofilring som enligt underrättelsekällor opererar i Vita Huset,. Kopior av filmer och foton skickades raka vägen dit för att roa högt uppsatta medlemmar av Bushregeringen, däribland ämbetsmän inom vicepresidentens kansli och presidentkansliet.
När fotona från Abu Ghraib blev kända, blev de högsta militärbefälen i Irak ”som galna”, enligt en person som bevittnade mörkläggningen av affären. ”De beordrade ett omedelbart och totalt förnekande av alla detaljer om kränkningarna av fångar i Abu Ghraib”, sade källan och tillade att många högre officerare upprördes av att vakter av lägre rang åtalades och dömdes till fängelse när ordern om de sexuella skändningarna kom direkt från Vita Huset.
Storyn fortsätter den 17 november:
Höga amerikanska officerare stödde och medverkade till film- och fotofesten i tortyr och sexförnedring i Irak. Före detta agenter inom amerikanska militära underrättelsetjänster har avslöjat för WMR att general Ricardo Sanchez, befälhavare för koalitionens markstyrkor i Irak, och generalmajor Geoffrey Miller, den officer som ”Guantanamo-iserade” Abu Ghraib, redan från början av den amerikanska ockupationen förklarade för militära förhörsledare vad ”dealen var” beträffande sexuell förnedring och våldtäkter. En förhörsledare sade att Miller var ”one sick motherfucker” och att Sanchez ända från början ägnade sig åt mörkläggningen.
Det är i och för sig ingen nyhet att det förekommer pedofila och sadistiska sexuella böjelser bland s.k. ”högt uppsatta personer”. Tvärtom, det kan man läsa om redan i Suetonius kejsarbiografier. Se exempelvis Marc Dutroux-härvan i Belgien, där han tydligen fortfarande har halva politikerkåren, domarskrået och polisledningen i ett säkert punggrepp. Gjorde en internetsökning på Dutroux. Så här står det på den första site man får upp: ”Belgisk pedofil som kidnappade småflickor i pornografi- och prostitutionssyfte. Denne ökände seriebarnamördare fortsätter att undgå rättvisan trots sina ohyggliga brott.”
Och så här skriver Charlene Fassa på www.rense.com/general63/hey.htm under rubriken
”Hallå där! Lämna ungarna i fred!
Var finns alla de försvunna barnen på mjölkpaketen? I Vita Huset, förstås!
Nej, alla har de väl inte besökt Pennsylvania Avenue, men det är bevisat att somliga har det och att åtminstone ett av dem fortfarande gör det: Johnny D. Gosch alias James D. Guckert alias Jeff D. Gannon (alla med initialerna J.D.G.). Johhny Gosch var en 12-åring från Des Moines i Iowa som rövades bort på sin tidningsutdelarrunda 1982 av ett elitstyrt pedofilnät. ’ … en pedofilring som sysslade med satanistiskt, rituellt sexuellt tvång och åtnjöt hemligt beskydd från högsta ort.’ Paul Bonacci, som själv som barn föll offer för Lawrence King, dömd för sin miljondollarsvindel som chef för Franklin Credit Union i Omaha men inte för sin roll som sutenör i pedofilbranschen, vittnade inför rätta om att han hjälpt till att lura iväg Gosch från tidningsutdelningen. ’Bevisen förbinder samma porr- och pedofilring med 80-talets callboy-skandal i kongressen, penningtvätt, narkotikasmuggling, olagliga vapenaffärer och annat’ , uppger Johnny Gosch-stiftelsen, grundad av hans mor som har sett honom en gång på 23 år och då varnades för att försöka hålla kontakten med honom.
Sherman H. Skolnick heter mannen som först offentligt utpekade Gannon som Gosch.
Här är några av huvudpunkterna i Skolnicks artiklar ’The Gannon Cannon, Parts 1 & 2’, som också finns postade på www.rense.com/general63/gad.htm
FBI-utredare av”elitbrottslighet” avslöjade först att Gannon med all sannolikhet är Johnny Gosch.
Gannon/Gosch är inblandad i spionage på högsta nivå och är även tortyrexpert.
’… en skicklig infiltrationsagent som med sexuella medel insamlar negativa data om högt uppsatta figurer inom amerikansk politik och utländska regeringar.’
Ögonvittnen rapporterar: ’Gannon/Gosch anses vara specialist på ”snuffporr”, en mordisk form av sadistisk sexualitet.’
Det är viktigt att hålla i minnet att Johnny Gosch TVINGADES och förmodligen utsattes för CIA:s ’människodressyrprogram’ MK-ULTRA för att kunna arbeta för regeringen inom de ovannämnda områdena. Man kan bara gissa hur hans liv skulle ha gestaltat sig om han inte hade utsatts för tortyr och sexuellt tvång. Nu begår han samma typ av brott mot andra, för USA:s ’folkvalda’ regering!
Någon som minns Craig Spences midnattsrundturer i Vita Huset med sitt stall av callboys? Den smaskiga rubriken på förstasidan av Washington Times den 29 juni 1989 löd: ’Homosexprostitutionsutredning snärjer VIP:s hos Reagan och Bush. Callboys på midnattsrundtur i Vita Huset.’ Kan man verkligen tro att något av detta organiserade, avvikande, kriminella beteende på högsta nivå verkligen har upphört?
Men varför är Jeff Gannon alias James Guckert i rampljuset just nu? Jo, Jeff Gannon är en gay, manlig prostituerad med egen ”eskortfirma”. Han avslöjades då han utgav sig för att vara journalist och som medlem av Vita Husets presskår lobbade lätta, Bush-vänliga frågor till pressekreteraren Scott McClellan. Enligt journalisten Maureen Dowd och många andra hade Gannon fritt tillträde till presidenten och Vita Huset i över två år. Han skulle föreställa reporter för Talon News, en nu nedlagd website som egentligen bara var ett språkrör för Vita Husets och republikanernas propaganda. Den drevs av Bobby Eberle, chefredaktör och mångåring republikansk murvel. Där börjar alltsammans. Och visst finns där en giltig och intressant historia att ta fram om en falsk journalist som arbetar för en falsk nyhetsbyrå och ställer falska frågor vid falska presskonferenser i Vita Huset, skriver falska nyhetsartiklar och har flera falska identiteter, har exempellöst tillträde till en falsk president och slutligen lämnar ut falska, partiska nyheter till en falskt objektiv traditionell press.
Men det är egentligen inte dit jag vill komma. Ändå följer här ett vittnesmål som stöder det redan väldokumenterade avslöjandet att Gannon inte bara var en falsk journalist utan också hade ett brokigt förflutet långt utanför anständighetens gränser. Och hela affären kringgår frågan om varför eller hur Gannon EGENTLIGEN fick ett presspass till Vita Huset och av vem. Här några sanningens ord från den syrliga Maureen Dowd, erfaren kolumnist i New York Times:
’Jag är fortfarande förbryllad över den här historien (Gannon/Guckert). Jag fick avslag på min ansökan om ett presspass till Vita Huset då regeringen Bush tillträdde, medan någon med ett alias, skattesmitarproblem och bilder på internet där han poserade som Barberinis ”Faun” fick tillstånd att bevaka ett Vita Huset som vann en andra mandatperiod på att slå mynt av homofobin och predika kärnfamiljens värderingar?
I början när jag försökte protestera mot att jag inte fått mitt presspass förnyat, trots att jag har bevakat presidenter och deras first ladies sedan 1986, var det ingen som ringde tillbaka. Till slut, då mr McClellan ersatte Ari Fleischer, sa han att han skulle förnya presspasset — efter en ny bakgrundskoll från Secret Service som skulle ta flera månader. I en tid då säkerhetstänkandet överskuggar allt, vad för slags bakgrundskoll gjorde Secret Service rörande James Guckert, så att han dagligen kunde släntra in i Västra flygeln under antaget namn samtidigt som han gjorde nakenreklam på internet för sänghästtjänster à 1200 dollar per weekend?’
Se www.nytimes.com/2005/02/17/opinion/17dowd.html?
Det är där berättelsen ’Johnny i pedofilernas MK-ULTRA-land’ börjar — och där slutar den kanske också. Att försöka nysta upp den här historien är jämförligt med att som västerlänning försöka äta med pinnar för första gången. Precis när man tror sig ha fått grepp om detta geléartade drama om multipla personligheter, förvandlas det till ännu en episod av ’Skymningszonen’, till synes utan samband med den föregående.”
Så långt Charlene Fassa och Maureen Dowd.
Jag kan bara säga att allteftersom den globala terror- och rövarkapitalismen snor åt sig allt större delar av den verkliga, ekonomiska makten i världen, d.v.s. såväl knark-, vapen- och människosmuggling som regeringar, säkerhetstjänster, multinationella företag och banker, inklusive Världsbanken och Internationella valutafonden, (Indonesiens bödel Paul Wolfowitz ömmar nu för Afrikas fattiga, påstås det!) finns det få påtryckningsmedel så effektiva som att bjuda på en rejäl brakfest, bara de finaste sorterna — spriten lossar inte bara tungans band — lite kokain kanske? — och så efterfest och rajtan-tajtan med små killar och tjejer. Kameror finns naturligtvis på plats, synliga eller ej, och sen har man inte en fiende på hela partyt, tvärtom, det har uppstått s.k. ”male bonding”, smutsiga hemligheter som ingen av herrarna vill ska läcka ut …
Kanske är det därför som så många politiker av idag, även förmenta ”socialdemokrater” som Tony Blair, Lula och Göran Persson, för säkerhets skull tycker att fascisten G.W. Bush är en så rasande trevlig karl. Eller är det så enkelt att ingen av dem är något annat än samma sorts ”imperiets knähund” som Hugo Chavez nyligen så träffande utnämnde Mexikos president Vicente Fox till? Att de i själva verket aldrig har representerat sina väljare utan enbart varit ute efter makt och pengar för egen del?
Och vad finns det för ljuvare sätt att njuta av sin makt än att ostraffat kunna sätta sig över och bryta mot alla mänskliga lagar som man å ämbetets vägnar har svurit att upprätthålla? Där, och i de fina bilderna från festen, tror jag vi har förklaringen till att skurkar, barnaplågare och massmördare som Dutroux och G. W. Bush med anhang går fria år efter år. Och att vi, arma idioter, inte reser oss mot detta ohyggliga förtryck som är planerat att omfatta allt större delar av jordens befolkning i den ”nya världsordningen”, på det att ett försvinnande litet fåtal ska få leva i omätlig lyx och rikedom och dra över oss på vilken jävla ledd de vill, det tycker jag är en stor katastrof, en ynkedom och ett övertygande bevis för att hjärntvätten är en succé.
Monday, November 07, 2005
Republikanskt tjuveri och demokratiskt hyckleri
Från xymphora 2005-11-05
Här är en av de mycket få intelligenta uttalanden jag har läst om den republikanska politikens nuvarande tillstånd och det kommer från den osannolika källan The Huffington Post. Titeln är ”Kaos i Vita huset och annat fullständigt skitsnack” av Tom Gilroy. Han skriver om republikanernas förment demoraliserade tillstånd:
”Här är en liten hemlighet; de vacklar aldrig eftersom de aldrig blir demoraliserade. De mäter inte framgång och misslyckande som ni och jag gör, genom att analysera hur allmänheten gagnas eller vad allmänheten önskar eller ens vad som är lagligt eller etiskt försvarbart. De mäter framgång efter hur mycket mer pengar de kan sleva i sig ur de offentliga trågen. Och enligt de måtten formligen drunknar de svinen i skit.
Så medan ni lägger armarna i kors i den triumferande förvissningen att åtalet mot Scooter Libby och republikanernas störtdykning i opinionsmätningarna visar att världen är vad ni alltid har trott att den är, tänk efter igen.
Pendeln som ni alltid talar om svänger inte tillbaka. Sanningen har inte kommit fram. Det som hänt är att det ni alltid har vetat bara har upprepats. Det finns inga nya informationer, så det blir inga nya konsekvenser. Och medan ni ler självbelåtet och känner att ni har fått rätt, bara fortsätter de att sluka mer och mer och skratta åt er mellan rapningarna.
För de bryr sig inte om er moraliska upprördhet, ert etiska omdöme eller vad allmänheten anser. De struntar i vad som populärt, lagligt eller bra för landet. De vill ha era pengar, punkt slut.
Så medan demokraterna brunchar och lägger upp taktiken för vem som nu ska ställa upp i presidentvalet 2008 (varvid man väljer mellan de 3 främsta kandidaterna, vilka samtliga vill ÖKA antalet amerikanska soldater i Irak!), sitter dussintals förhoppningsfulla Karl Rove-kloner på The Federalist Society och planerar, fem, sex, sju drag framåt i sitt oavbrutna plundringståg.”
Xymphoras tes är att demokraterna aldrig kommer någonvart därför att de i hemlighet gillar det Amerikanska Imperiet men bara vill att det ska vara någon annan som får allt blodet på sig. Därav inga verkliga ansträngningar att göra något åt de riggade rösträkningsdatorerna. Demokraterna kan fortsätta att rösta efter sitt samvete, trygga i sin vetskap att de kan lita på att Diebolds maskiner alltid kommer att välja republikaner.
Bevis? Medan demokraterna låtsas vara upprörda över avslöjandet av Valerie Plame som CIA-agent (något de skulle ha hurrat åt för tjugo år sedan) och över alla lögner som ledde till kriget i Irak, gissa vad som händer just NU? Alldeles riktigt: Exakt samma plan leder till ett anfall mot Syrien. Seymour Hersch påpekar att de till och med använder exakt samma slags lögner som de använde för att lägga grunden för attacken mot Irak. Hör jag en enda demokrat protestera mot detta? Hör jag en enda demokrat försöka stoppa Boltons plan att autnyttja FN-sanktioner och förmenta brott mot dem som oundviklig orsak till nästa krig? Nej. Fler amerikanska soldater förflyttas till Irak just NU. Planen förefaller lika vettlös som Irakplanen. De räknar med att kunna mjuka upp landet med bomber och sedan avvara kanske 40 000 soldater från Irak under några månader för att ta hand om Syrien. De kommer inte att behöva hålla landet stabilt — faktum är att Israel inte vill ha ett stabilt Syrien — eftersom de inte behöver stanna och skydda amerikanska baser, så de kan åka så snart de har ödelagt stället. Om två år kommer ett gäng demokrater att vara upprörda över lögnerna som ledde till attacken mot Syrien, men då kommer de nykonsevativa att ha gått vidare till Saudiarabien. Allt struntprat om Plame och Niger är med andra ord bara partipolitik från en grupp som egentligen gillar vad republikanerna gör och är extra noga med att inte säga något förrän det är för sent.
Det finns en viss uppfriskande ärlighet i att bara vilja stjäla pengar.
Här är en av de mycket få intelligenta uttalanden jag har läst om den republikanska politikens nuvarande tillstånd och det kommer från den osannolika källan The Huffington Post. Titeln är ”Kaos i Vita huset och annat fullständigt skitsnack” av Tom Gilroy. Han skriver om republikanernas förment demoraliserade tillstånd:
”Här är en liten hemlighet; de vacklar aldrig eftersom de aldrig blir demoraliserade. De mäter inte framgång och misslyckande som ni och jag gör, genom att analysera hur allmänheten gagnas eller vad allmänheten önskar eller ens vad som är lagligt eller etiskt försvarbart. De mäter framgång efter hur mycket mer pengar de kan sleva i sig ur de offentliga trågen. Och enligt de måtten formligen drunknar de svinen i skit.
Så medan ni lägger armarna i kors i den triumferande förvissningen att åtalet mot Scooter Libby och republikanernas störtdykning i opinionsmätningarna visar att världen är vad ni alltid har trott att den är, tänk efter igen.
Pendeln som ni alltid talar om svänger inte tillbaka. Sanningen har inte kommit fram. Det som hänt är att det ni alltid har vetat bara har upprepats. Det finns inga nya informationer, så det blir inga nya konsekvenser. Och medan ni ler självbelåtet och känner att ni har fått rätt, bara fortsätter de att sluka mer och mer och skratta åt er mellan rapningarna.
För de bryr sig inte om er moraliska upprördhet, ert etiska omdöme eller vad allmänheten anser. De struntar i vad som populärt, lagligt eller bra för landet. De vill ha era pengar, punkt slut.
Så medan demokraterna brunchar och lägger upp taktiken för vem som nu ska ställa upp i presidentvalet 2008 (varvid man väljer mellan de 3 främsta kandidaterna, vilka samtliga vill ÖKA antalet amerikanska soldater i Irak!), sitter dussintals förhoppningsfulla Karl Rove-kloner på The Federalist Society och planerar, fem, sex, sju drag framåt i sitt oavbrutna plundringståg.”
Xymphoras tes är att demokraterna aldrig kommer någonvart därför att de i hemlighet gillar det Amerikanska Imperiet men bara vill att det ska vara någon annan som får allt blodet på sig. Därav inga verkliga ansträngningar att göra något åt de riggade rösträkningsdatorerna. Demokraterna kan fortsätta att rösta efter sitt samvete, trygga i sin vetskap att de kan lita på att Diebolds maskiner alltid kommer att välja republikaner.
Bevis? Medan demokraterna låtsas vara upprörda över avslöjandet av Valerie Plame som CIA-agent (något de skulle ha hurrat åt för tjugo år sedan) och över alla lögner som ledde till kriget i Irak, gissa vad som händer just NU? Alldeles riktigt: Exakt samma plan leder till ett anfall mot Syrien. Seymour Hersch påpekar att de till och med använder exakt samma slags lögner som de använde för att lägga grunden för attacken mot Irak. Hör jag en enda demokrat protestera mot detta? Hör jag en enda demokrat försöka stoppa Boltons plan att autnyttja FN-sanktioner och förmenta brott mot dem som oundviklig orsak till nästa krig? Nej. Fler amerikanska soldater förflyttas till Irak just NU. Planen förefaller lika vettlös som Irakplanen. De räknar med att kunna mjuka upp landet med bomber och sedan avvara kanske 40 000 soldater från Irak under några månader för att ta hand om Syrien. De kommer inte att behöva hålla landet stabilt — faktum är att Israel inte vill ha ett stabilt Syrien — eftersom de inte behöver stanna och skydda amerikanska baser, så de kan åka så snart de har ödelagt stället. Om två år kommer ett gäng demokrater att vara upprörda över lögnerna som ledde till attacken mot Syrien, men då kommer de nykonsevativa att ha gått vidare till Saudiarabien. Allt struntprat om Plame och Niger är med andra ord bara partipolitik från en grupp som egentligen gillar vad republikanerna gör och är extra noga med att inte säga något förrän det är för sent.
Det finns en viss uppfriskande ärlighet i att bara vilja stjäla pengar.
Monday, October 31, 2005
Rummyflunsan
Från xymphora 2005-10-31
F. William Engdahl om den pågående fågelinfluensabluffen (se även www.engdahl.oilgeopolitics.net/GMO/gmo.html):
”Tamiflu utvecklades och patenterades 1996 av ett biotech-företag i Kalifornien, Gilead Sciences Inc. Gilead är ett NASDAQ-listat aktiebolag som föredrar att hållla en låg profil i den nuvarande rusningen efter Tamiflu. Detta kan bero på en person som är knuten till företaget. 1997 utnämndes Donald H. Rumsfeld till Gileads styrelseordförande, en post som han behöll fram till början av 2001, då han blev USA:s försvarsminister. Rumsfeld hade suttit i Gileads styrelse sedan 1988, enligt ett pressmeddelande från företaget av den 3 januari 1997.
Enligt obekräftade uppgifter har Rumsfeld under sin tid som försvarsminister ökat sitt aktieinnehav i sitt gamla företag Gilead Sciences Inc. med ytterligare 18 miljoner dollar, vilket gör honom till en av de största aktieägarna i företaget, om inte den störste.”
Paniken är ett skämt. Om man inte är höns eller hönsfarmare är det bara hönsskit alltsammans. Eftersom viruset inte smittar människor emellan finns det ingen verklig fara. ”Nej, men det skulle kunna mutera så att det blir smittsamt mellan människor”, säger panikmånglarna. Visst skulle det kunna göra det, men det är mycket, mycket troligare att något annat virus som vi aldrig har hört talas om muterar på detta sätt. Vi skulle också kunna dö allihop när jorden träffas av en asteroid.
Hur genomskinliga lögnerna om fågelinfluensan är syns på de officiella reaktionerna. Regeringar betalar rika människor som Rumsfeld miljarder dollar för att lägga upp lager av onyttiga medikamenter som inte har någon känd effekt i behandlingen av fågelinfluensa, när det enda sättet att stoppa viruset, om det verkligen är det man vill göra, är att betala asiatiska hönsfarmare för att slakta sina fåglar. Men det vore att betala fattiga människor, och paniken och vaccinköpen är till förmån för de rika, alltså grips vi av panik och köper vaccin. Det påminner om hur ”peak oil” nyligen utnyttjades så framgångsrikt till att skapa rekordvinster för oljebolagen. Ska vi någonsin lära oss?
Mer om Rummyflunsan på
www.gilead.com/wt/sec/pr_933190157
www.mercola.com/2005/oct/25/rumsfeld_to_profit_from_avian_flu_hoax.htm#
http://bbs.chinadaily.com.cn/forumpost.shtml?toppid=474140
www.prisonplanet.com/articles/october2005/241005fluscam.htm
http://bellaciao.org/en/article.php3?id_article=8942
F. William Engdahl om den pågående fågelinfluensabluffen (se även www.engdahl.oilgeopolitics.net/GMO/gmo.html):
”Tamiflu utvecklades och patenterades 1996 av ett biotech-företag i Kalifornien, Gilead Sciences Inc. Gilead är ett NASDAQ-listat aktiebolag som föredrar att hållla en låg profil i den nuvarande rusningen efter Tamiflu. Detta kan bero på en person som är knuten till företaget. 1997 utnämndes Donald H. Rumsfeld till Gileads styrelseordförande, en post som han behöll fram till början av 2001, då han blev USA:s försvarsminister. Rumsfeld hade suttit i Gileads styrelse sedan 1988, enligt ett pressmeddelande från företaget av den 3 januari 1997.
Enligt obekräftade uppgifter har Rumsfeld under sin tid som försvarsminister ökat sitt aktieinnehav i sitt gamla företag Gilead Sciences Inc. med ytterligare 18 miljoner dollar, vilket gör honom till en av de största aktieägarna i företaget, om inte den störste.”
Paniken är ett skämt. Om man inte är höns eller hönsfarmare är det bara hönsskit alltsammans. Eftersom viruset inte smittar människor emellan finns det ingen verklig fara. ”Nej, men det skulle kunna mutera så att det blir smittsamt mellan människor”, säger panikmånglarna. Visst skulle det kunna göra det, men det är mycket, mycket troligare att något annat virus som vi aldrig har hört talas om muterar på detta sätt. Vi skulle också kunna dö allihop när jorden träffas av en asteroid.
Hur genomskinliga lögnerna om fågelinfluensan är syns på de officiella reaktionerna. Regeringar betalar rika människor som Rumsfeld miljarder dollar för att lägga upp lager av onyttiga medikamenter som inte har någon känd effekt i behandlingen av fågelinfluensa, när det enda sättet att stoppa viruset, om det verkligen är det man vill göra, är att betala asiatiska hönsfarmare för att slakta sina fåglar. Men det vore att betala fattiga människor, och paniken och vaccinköpen är till förmån för de rika, alltså grips vi av panik och köper vaccin. Det påminner om hur ”peak oil” nyligen utnyttjades så framgångsrikt till att skapa rekordvinster för oljebolagen. Ska vi någonsin lära oss?
Mer om Rummyflunsan på
www.gilead.com/wt/sec/pr_933190157
www.mercola.com/2005/oct/25/rumsfeld_to_profit_from_avian_flu_hoax.htm#
http://bbs.chinadaily.com.cn/forumpost.shtml?toppid=474140
www.prisonplanet.com/articles/october2005/241005fluscam.htm
http://bellaciao.org/en/article.php3?id_article=8942
Friday, October 21, 2005
Sionism och anti-semitism
Sionism och anti-semitism
Från www.xymphora.blogspot.com 2005-10-21
”Det finns en intressant blänkare på
http://jewssansfrontieres.blogspot.com/2005/10/zionist-anti-semitism-at-jerusalem.html
om hur Jerusalem Posts beslut att ge ut en kristen upplaga (jag trodde inte ’nyheter’ var sekteristiska, men jag är väl bara naiv; jag undrar när de kommer med en muslimsk upplaga?) knyter an till de gamla banden mellan sionismen och anti-semitismen. När man betänker att de största anti-semiterna i världen är sionisterna, är det minst sagt ironiskt att de så framgångsrikt kan fortsätta sina angrepp på ’anti-semiter’ som en del i sitt propagandakrig för att rättfärdiga vadhelst staten Israel har för sig.
Jag noterar att det har blivit vanligt osunt oförnuft att angripa internetsajter därför att de kan ha länkat till någon som kan ha länkat till någon som kan ha postat någonting som man inte instämmer i. Folk har fortfarande ganska oklara begrepp om internet och hyperlänkar.
Men jag avviker från ämnet. Missbruket av termen ’anti-semitisk’ är så uppenbart förbundet med dem som försvarar staten Israels rasistiska, anti-muslimska/anti-arabiska politik att jag genast förutsätter att den som skäller någon för ’anti-semit’ helt enkelt är en anti-muslimsk/ anti-arabisk rasist. Man behöver bara googla på Little Green Footballs eller Rantburg för att se hur nära sambandet är mellan stöd för Israel och hat mot araber. Arabhatet bara döljs bakom det mer politiskt korrekta stödet för Israel. Detta skulle vara mer uppenbart för oss om inte det västerländska tänkandet innehöll ett brett stråk av anti-arabisk/anti-muslimsk rasism som går tillbaka till korstågen. Den som utan protester låter rasisterna hållas med detta är inte bättre än medlöpare.”
Så långt xymphora. Jag vill tillägga fem saker.
1. Den överväldigande majoriteten ”semiter” i världen är araber.
2. Den överväldigande majoriteten ”judar” i världen är inte ”semiter” utan av ”europeisk ras”, om jag får använda ett så fult ord.
3. Den lilla minoritet judar av orientaliskt, ”semitiskt” ursprung som invandrat till Israel eller bott i Palestina i många generationer står inte särskilt högt i kurs hos Likud och sionisterna utan är snarast andra klassens medborgare i en stat som inte kan kallas annat än rasistisk, eftersom där inte finns någon grundlagsstadgad jämlikhet mellan invånarna oavsett ras- och trostillhörighet.
4. Flertalet troende judar i världen är antisionister. Sionismen är en sekulär, rasistisk ideologi och staten Israels existens strider mot vad judendomen lär i toran. Se ex.vis sajter som den ovanstående eller www.jewsagainstzionism.com
5. Per Ahlmark eller Peter Wolodarski får naturligtvis tycka vad de vill om ovanstående, men jag skulle vilja se dem försöka vederlägga det.
Från www.xymphora.blogspot.com 2005-10-21
”Det finns en intressant blänkare på
http://jewssansfrontieres.blogspot.com/2005/10/zionist-anti-semitism-at-jerusalem.html
om hur Jerusalem Posts beslut att ge ut en kristen upplaga (jag trodde inte ’nyheter’ var sekteristiska, men jag är väl bara naiv; jag undrar när de kommer med en muslimsk upplaga?) knyter an till de gamla banden mellan sionismen och anti-semitismen. När man betänker att de största anti-semiterna i världen är sionisterna, är det minst sagt ironiskt att de så framgångsrikt kan fortsätta sina angrepp på ’anti-semiter’ som en del i sitt propagandakrig för att rättfärdiga vadhelst staten Israel har för sig.
Jag noterar att det har blivit vanligt osunt oförnuft att angripa internetsajter därför att de kan ha länkat till någon som kan ha länkat till någon som kan ha postat någonting som man inte instämmer i. Folk har fortfarande ganska oklara begrepp om internet och hyperlänkar.
Men jag avviker från ämnet. Missbruket av termen ’anti-semitisk’ är så uppenbart förbundet med dem som försvarar staten Israels rasistiska, anti-muslimska/anti-arabiska politik att jag genast förutsätter att den som skäller någon för ’anti-semit’ helt enkelt är en anti-muslimsk/ anti-arabisk rasist. Man behöver bara googla på Little Green Footballs eller Rantburg för att se hur nära sambandet är mellan stöd för Israel och hat mot araber. Arabhatet bara döljs bakom det mer politiskt korrekta stödet för Israel. Detta skulle vara mer uppenbart för oss om inte det västerländska tänkandet innehöll ett brett stråk av anti-arabisk/anti-muslimsk rasism som går tillbaka till korstågen. Den som utan protester låter rasisterna hållas med detta är inte bättre än medlöpare.”
Så långt xymphora. Jag vill tillägga fem saker.
1. Den överväldigande majoriteten ”semiter” i världen är araber.
2. Den överväldigande majoriteten ”judar” i världen är inte ”semiter” utan av ”europeisk ras”, om jag får använda ett så fult ord.
3. Den lilla minoritet judar av orientaliskt, ”semitiskt” ursprung som invandrat till Israel eller bott i Palestina i många generationer står inte särskilt högt i kurs hos Likud och sionisterna utan är snarast andra klassens medborgare i en stat som inte kan kallas annat än rasistisk, eftersom där inte finns någon grundlagsstadgad jämlikhet mellan invånarna oavsett ras- och trostillhörighet.
4. Flertalet troende judar i världen är antisionister. Sionismen är en sekulär, rasistisk ideologi och staten Israels existens strider mot vad judendomen lär i toran. Se ex.vis sajter som den ovanstående eller www.jewsagainstzionism.com
5. Per Ahlmark eller Peter Wolodarski får naturligtvis tycka vad de vill om ovanstående, men jag skulle vilja se dem försöka vederlägga det.
Wednesday, October 19, 2005
Om väder och vind, m.m.
2005-10-19
Bloggandet har legat nere några veckor för min del, bl a pga gäster vi har haft, först Einar Heckscher och Barbro Scott, sen våra compadres Gustavo och Cris och deras Juliana, vår guddotter, som fyllde 4 år här den 15 oktober. Barns livsglädje smittar av sig, tycker ni inte det? Därför är det desto sorgligare att vi lever i en kultur som tycks helt inställd på att förgöra sig själv och allt annat liv snabbast möjligt. ”Våra ledares självhat kan bara mäta sig med deras ärelystnad och girighet”, som någon uttryckte det.
Under de senaste veckorna har dock vissa hoppfulla saker hänt. Om man t ex läser www.waynemadsenreport.com (eller rentav Newsweek) så ser det faktiskt ut som om skurkarna i Vita Huset kan komma att ställas till svars för åtminstone högförräderi, i Plamegateskandalen, om än inte för sina triljondollarstölder och folkmord. Paniken och bunkermentalitetn i kåken är påtaglig, ingen vill berätta något för Bush eller Cheney, för alla nyheter är dåliga och då är budbäraren illojal och opålitlig.
En annan mycket intressant sak är en artikel på www.rense.com som visar att Naomi Kleins begrepp ”katastrofkapitalismen” är en företeelse som utvecklats under många år. Ken Livingston, 77, doktor i fysik, tillika flygare med regnmakeri som specialitet, berättar att han under Korea- och Vietnamkrigen hade till uppgift att bromsa kommunisternas framryckning genom att beså molnen med silverjodidpulver så att regndroppar kondenserades kring kornen. Därmed kunde han hålla vägarna närmast ofarbara långt efter monsunens slut. Tekniken kom under 60- och 70-talen att framgångsrikt användas även för att bromsa orkaner och avsevärt minska deras skadeverkningar! Något som dåtidens amerikanska regeringar tydligen ansåg vara i allmänhetens intresse. Stanforduniversitetet deltog i forskningsprojekt för att förfina tekniken. Men så i början av 80-talet händer något oväntat.Projekten läggs ner! (Eller begravs under Pentagons hemligstämpel?) Dock fortsätter många flygare i likhet med Livingston att göra regn på kommersiell basis för jordbruket. På tal om varför absolut ingenting gjordes för att dämpa skadeverkningarna av orkanen Katrina, trots att tekniken finns, sa Livingston: ”Jag är förmodligen den mest äcklade mannen i Amerika.” Men det finns ju inga övervinster att göra på att förebygga katastrofer, medan det däremot är synnerligen lukrativt att bygga upp igen efter att de har fått inträffa. (Se Kleins artiklar om ”återuppbyggnden” längs Ceylons stränder efter tsunamikatastrofen.)
Om vädret kan också berättas att det ända sedan 70-talet finns internationella FN-förbud, alltså lagar, mot att använda väderkontroll som vapen mot andra nationer. Lagar stiftas inte om saker som inte finns. Det existerar också en avhandling beställd av Pentagon med titeln ”Owning the Weather by 2025”. Och googla gärna på HAARP när ni ändå är igång. Det är knappast några änglar som spelar på den harpan, men påverkar vädret gör den.
Avslutningsvis hoppas jag innerligt att specialåklagaren Patrick Fitzgeralds utredning mot demokratins dödgrävare i Vita huset leder till att president Bush med anhang avsätts lika snöpligt som Nixon. Och döms till livstids fängelse. Och jag vill i det sammanhanget gärna citera den store amerikanske journalisten och författaren H. L. Mencken. Det är så fint formulerat på engelska att jag inte dristar mig till att översätta det:
”As democracy is perfected, the office of the president represents, more and more closely, the inner soul of the people. On some great and glorious day the plain folks of the land will reach their heart’s deisre at last, and the White House will be adorned by a downright moron … ”
Det totalt mediokra i högsätet. Där har vi faran med en demokrati som inte främst satsar på att utbilda barnen till ”självständigt tänkande medborgare” som det hette i läroplanen på den tiden demokrati var lite mer än bara ett tomt ord att lura ”konsumenter” med.
Bloggandet har legat nere några veckor för min del, bl a pga gäster vi har haft, först Einar Heckscher och Barbro Scott, sen våra compadres Gustavo och Cris och deras Juliana, vår guddotter, som fyllde 4 år här den 15 oktober. Barns livsglädje smittar av sig, tycker ni inte det? Därför är det desto sorgligare att vi lever i en kultur som tycks helt inställd på att förgöra sig själv och allt annat liv snabbast möjligt. ”Våra ledares självhat kan bara mäta sig med deras ärelystnad och girighet”, som någon uttryckte det.
Under de senaste veckorna har dock vissa hoppfulla saker hänt. Om man t ex läser www.waynemadsenreport.com (eller rentav Newsweek) så ser det faktiskt ut som om skurkarna i Vita Huset kan komma att ställas till svars för åtminstone högförräderi, i Plamegateskandalen, om än inte för sina triljondollarstölder och folkmord. Paniken och bunkermentalitetn i kåken är påtaglig, ingen vill berätta något för Bush eller Cheney, för alla nyheter är dåliga och då är budbäraren illojal och opålitlig.
En annan mycket intressant sak är en artikel på www.rense.com som visar att Naomi Kleins begrepp ”katastrofkapitalismen” är en företeelse som utvecklats under många år. Ken Livingston, 77, doktor i fysik, tillika flygare med regnmakeri som specialitet, berättar att han under Korea- och Vietnamkrigen hade till uppgift att bromsa kommunisternas framryckning genom att beså molnen med silverjodidpulver så att regndroppar kondenserades kring kornen. Därmed kunde han hålla vägarna närmast ofarbara långt efter monsunens slut. Tekniken kom under 60- och 70-talen att framgångsrikt användas även för att bromsa orkaner och avsevärt minska deras skadeverkningar! Något som dåtidens amerikanska regeringar tydligen ansåg vara i allmänhetens intresse. Stanforduniversitetet deltog i forskningsprojekt för att förfina tekniken. Men så i början av 80-talet händer något oväntat.Projekten läggs ner! (Eller begravs under Pentagons hemligstämpel?) Dock fortsätter många flygare i likhet med Livingston att göra regn på kommersiell basis för jordbruket. På tal om varför absolut ingenting gjordes för att dämpa skadeverkningarna av orkanen Katrina, trots att tekniken finns, sa Livingston: ”Jag är förmodligen den mest äcklade mannen i Amerika.” Men det finns ju inga övervinster att göra på att förebygga katastrofer, medan det däremot är synnerligen lukrativt att bygga upp igen efter att de har fått inträffa. (Se Kleins artiklar om ”återuppbyggnden” längs Ceylons stränder efter tsunamikatastrofen.)
Om vädret kan också berättas att det ända sedan 70-talet finns internationella FN-förbud, alltså lagar, mot att använda väderkontroll som vapen mot andra nationer. Lagar stiftas inte om saker som inte finns. Det existerar också en avhandling beställd av Pentagon med titeln ”Owning the Weather by 2025”. Och googla gärna på HAARP när ni ändå är igång. Det är knappast några änglar som spelar på den harpan, men påverkar vädret gör den.
Avslutningsvis hoppas jag innerligt att specialåklagaren Patrick Fitzgeralds utredning mot demokratins dödgrävare i Vita huset leder till att president Bush med anhang avsätts lika snöpligt som Nixon. Och döms till livstids fängelse. Och jag vill i det sammanhanget gärna citera den store amerikanske journalisten och författaren H. L. Mencken. Det är så fint formulerat på engelska att jag inte dristar mig till att översätta det:
”As democracy is perfected, the office of the president represents, more and more closely, the inner soul of the people. On some great and glorious day the plain folks of the land will reach their heart’s deisre at last, and the White House will be adorned by a downright moron … ”
Det totalt mediokra i högsätet. Där har vi faran med en demokrati som inte främst satsar på att utbilda barnen till ”självständigt tänkande medborgare” som det hette i läroplanen på den tiden demokrati var lite mer än bara ett tomt ord att lura ”konsumenter” med.
Wednesday, October 05, 2005
Varför är demokraterna så korkade?
Från xymphora.blogspot.com 2005-10-03
Hur kommer det sig att demokraterna, i ett läge där Bushregimen har förlorat all trovärdighet, ändå inte gör några framsteeg utan faktisk vältrar sig i exakt samma sorts misstag som republikanerna har begått? Det har kommit en ständig ström av kritik från vänster, från exempelvis Alexander Cockburn, Jeffrey St. Clair, Ralph Nader, Juan Cole och många andra. Här är David Lindorff:
”Media berättar att de ledande kandidaterna till att nomineras till demokraternas presidentkandidat i valett 2008 är Hillary Clinton, Joe Biden, Bill Richardson och kanske John Kerry.
Vad alla dessa personer har gemensamt är sin öronbedövande tystnad om alla de viktiga frågor som amerikanerna och Amerika står inför.
Ingen av dem tordes visa sig vid den rekordstora demonstrationen mot Irakkriget som hölls utanför Vita huset i förra veckoslutet.
Ingen har sjungit ut om de republikanska korruptionsskandalerna.
Ingen har krävt ett offentligt program för att anställa alla New Orleans-bor som blivit hemlösa och sätta dem i arbete med att återuppbygga den ödelagda staden. I stället låter de Bush och den republikanska kongressen, med korrupta louisianademokraters samtycke, ta in spekulanter och samma profitörer som har sugit i sig återuppbyggnadspengarna i Irak.
Ingen har lagt fram en plan för att få stopp på USA:s budgetunderskott och urholkningen av den amerikanska ekonomin.
Ingen av dessa ’ledande oppositionskandidater’ har ens tagit någon form av ställning i fråga om den globala uppvärmingen — genom att t ex kräva skattetillägg på bilar och lastbilar med dålig bränsleekonomi och stränga gränser för koldioxidutsläpp från kraftverk och ett snabbprogram för utveklandet av alternativa energikällor.
Sanningen vad gäller det demokratiska partiet, det förmenta oppositionspartiet, är att det inte finns någon där. Det existerar inte längre.”
………………
Den amerikanska politikens motbjudande hemlighet är att de flesta amerikaner, inklusive de som gillar att betrakta sig själva som progressiva eller vänster eller liberala, faktiskt gillar det republikanska partiets politik. De kan svära och bedyra att det inte är sant, men man kan se det med egna ögon. De gillar att använda amerikansk övermakt till att mörda några arabjävlar för att spara några dollar när de fyller bensin i sina stadsjeepar (även om attacken mot Irak har fått bensinpriset att stiga!). De är rädda att priset på deras fastigheter ska sjunka om det Amerikanska Imperiet, som drivs av kontrollen över billig energi, börjar falla sönder. De trivs med att betala mindre i skatt och har inget emot de därav följande orättvisorna i socialförsäkringssystemet (de retar sig i hemlighet på att deras surt förvärvde pengar ska gå till ”welfare queens”). De fruktar fortfarande Willie Horton, trots att de inte riktigt minns vem han är (det traditionella republikanska underblåsandet av rasismen tar sig numera formen av ”kriget mot terrorn”, en annan av liberalernas hemliga förälskelser). Riggade röstdatorer tillåter dem att bibehålla sina politiska illusioner om att vara progressiva. De kan fortsätta rösta på demokraterna eller rent av på de gröna, i den lyckliga vetskapen att någon tekniker från Diebold flitigt arbetar för att se till att republikanerna blir omvalda oavsett hur rösterna fördelar sig. Du kan vara ett rasistiskt, själviskt, korkat krigshetsarsvin, precis som bonnläpparna som du föraktar så, och ändå leva kvar i illusionen att din politik är ren som nyfallen snö. Högern gillar ett korrupt valsystem eftersom det håller republikanerna kvar vid makten; vänstern gillar ett korrupt valsystem eftersom det låter dem känna sig som goda människor som röstar rättskaffens, samtidigt som det ser till att inte detta rättskaffens röstande sätter stopp för den värsta republikanska politiken. Orsaken till att amerikanerna använder riggade rösträkningsdatorer är att alla gillar dem. Och det är därför demokrater är så korkade.
Hur kommer det sig att demokraterna, i ett läge där Bushregimen har förlorat all trovärdighet, ändå inte gör några framsteeg utan faktisk vältrar sig i exakt samma sorts misstag som republikanerna har begått? Det har kommit en ständig ström av kritik från vänster, från exempelvis Alexander Cockburn, Jeffrey St. Clair, Ralph Nader, Juan Cole och många andra. Här är David Lindorff:
”Media berättar att de ledande kandidaterna till att nomineras till demokraternas presidentkandidat i valett 2008 är Hillary Clinton, Joe Biden, Bill Richardson och kanske John Kerry.
Vad alla dessa personer har gemensamt är sin öronbedövande tystnad om alla de viktiga frågor som amerikanerna och Amerika står inför.
Ingen av dem tordes visa sig vid den rekordstora demonstrationen mot Irakkriget som hölls utanför Vita huset i förra veckoslutet.
Ingen har sjungit ut om de republikanska korruptionsskandalerna.
Ingen har krävt ett offentligt program för att anställa alla New Orleans-bor som blivit hemlösa och sätta dem i arbete med att återuppbygga den ödelagda staden. I stället låter de Bush och den republikanska kongressen, med korrupta louisianademokraters samtycke, ta in spekulanter och samma profitörer som har sugit i sig återuppbyggnadspengarna i Irak.
Ingen har lagt fram en plan för att få stopp på USA:s budgetunderskott och urholkningen av den amerikanska ekonomin.
Ingen av dessa ’ledande oppositionskandidater’ har ens tagit någon form av ställning i fråga om den globala uppvärmingen — genom att t ex kräva skattetillägg på bilar och lastbilar med dålig bränsleekonomi och stränga gränser för koldioxidutsläpp från kraftverk och ett snabbprogram för utveklandet av alternativa energikällor.
Sanningen vad gäller det demokratiska partiet, det förmenta oppositionspartiet, är att det inte finns någon där. Det existerar inte längre.”
………………
Den amerikanska politikens motbjudande hemlighet är att de flesta amerikaner, inklusive de som gillar att betrakta sig själva som progressiva eller vänster eller liberala, faktiskt gillar det republikanska partiets politik. De kan svära och bedyra att det inte är sant, men man kan se det med egna ögon. De gillar att använda amerikansk övermakt till att mörda några arabjävlar för att spara några dollar när de fyller bensin i sina stadsjeepar (även om attacken mot Irak har fått bensinpriset att stiga!). De är rädda att priset på deras fastigheter ska sjunka om det Amerikanska Imperiet, som drivs av kontrollen över billig energi, börjar falla sönder. De trivs med att betala mindre i skatt och har inget emot de därav följande orättvisorna i socialförsäkringssystemet (de retar sig i hemlighet på att deras surt förvärvde pengar ska gå till ”welfare queens”). De fruktar fortfarande Willie Horton, trots att de inte riktigt minns vem han är (det traditionella republikanska underblåsandet av rasismen tar sig numera formen av ”kriget mot terrorn”, en annan av liberalernas hemliga förälskelser). Riggade röstdatorer tillåter dem att bibehålla sina politiska illusioner om att vara progressiva. De kan fortsätta rösta på demokraterna eller rent av på de gröna, i den lyckliga vetskapen att någon tekniker från Diebold flitigt arbetar för att se till att republikanerna blir omvalda oavsett hur rösterna fördelar sig. Du kan vara ett rasistiskt, själviskt, korkat krigshetsarsvin, precis som bonnläpparna som du föraktar så, och ändå leva kvar i illusionen att din politik är ren som nyfallen snö. Högern gillar ett korrupt valsystem eftersom det håller republikanerna kvar vid makten; vänstern gillar ett korrupt valsystem eftersom det låter dem känna sig som goda människor som röstar rättskaffens, samtidigt som det ser till att inte detta rättskaffens röstande sätter stopp för den värsta republikanska politiken. Orsaken till att amerikanerna använder riggade rösträkningsdatorer är att alla gillar dem. Och det är därför demokrater är så korkade.
Al CIA-da-nyheter
Wayne Madsen är en Washingtonbaserad journalist med ett omfattande kontaktnät inom underrättelse- och politiska kretsar. Så här presenterar han sin nättidning som varmt rekommenderas:
”In the tradition of Drew Pearson’s and Jack Anderson’s ’Washington Mery-Go-Round’ syndicated column and I.F. Stone, this on-line publication tackles the ’politically incorrect’ and ’politically embarrassing’ stories and holds government officials accountable for their actions. This web site extends a warm open invitation to whistleblowers and leakers. Business as usual for the crooks and liars in Washington, DC is over.”
Från www.waynemadsenreport.com
2005-09-17
Nya avslöjanden visar att Bush-administrationen skyddar Osama bin Laden. Underrättelsekällor uppger att rapporterna om att Osama bin Laden är allvarligt sjuk och behöver medicinsk vård ingår i de nykonservativas desinformationskampanj för att avleda uppmärksamheten från det faktum att den listige ledaren för ”Al Qaida” aldrig befinner sig långt från sin tvåmotoriga T-39 Sabreliner, ett plan som tidigare tillhört amerikanska flygvapnet och som inhandlades 1993 från ”kyrkogården” vid flygvapenbasen Davis Monthan utanför Tucson i Arizona. Planet köptes för 200 000 dollar av Essam al Ridi och skulle användas för att frakta misssiler mellan bin Ladens hemmabas i Sudan och Pakistan. Dokument från franska underrättelsetjänsten visar att bin Laden 1993 fortfarande befann sig under brittisk-amerikansk ”operational control” .Dessutom såldes planet till bin Laden EFTER att NSA:s ingripande mot den sudanesiska FN-beskickningen bevisat att två sudanesiska diplomater samarbetade med bin Laden för att spränga World Trade Center 1993.
Bin Ladens Sabreliner återutrustades, enligt en källa som tidigare arbetat för CIA, vid en f. d. CIA-bas i Marana, Arizona av Evergreen International, ett flygföretag med nära band till CIA. Evergreen driver för närvarande basen under namnet ”Evergreen Air Center”.
Planet står enligt uppgift nu gömt på en flygvapenbas i Pakistan, vilket innebär att bin Laden är i Pakistan med president Pervez Musharrafs vetskap (och förmodligen hans nära ”allierade” George W. Bushs). Den förre CIA-agenten meddelade också, precis som den brittiske f. d. utrikesministern Robin Cook avslöjade strax före sin förtidiga död, att ”al Qaida” inte är något mer än en CIA-lista över vapenhandlare, legosoldater, knarkhandlare och terrorister som utnyttjades av USA och saudierna i mujaheddinkriget mot Sovjetunionen i Afghanistan. En av de mest ökända heroin- och kokainhandlarna var Mohammed Atta, ledaren för flygplanskaparna den 11/9 och en mycket uppskattad och pålitlig kurir som ofta anlitats av amerikanska, brittiska och saudiska underrättelsorganisationer.
Senaste Bush-grodorna:
Bush begär att Amerika ska lita på att han ska planera återuppbyggnaden av Golfkusten fast han inte ens kunde planera så långt som till att använda pottan innan han talade till FN vid dess 60-årsjubileum. Idioten skämde ut Amerika inför 160 församlade ledare från hela världen. En fotograf från Reuters tog denna oförglömliga bild av en president med pisstinn blåsa.(se www.waynemadsenreport.com ).
Inte nog med det: i ett samtal med Kofi Annan vid samma tillfälle frågade han hur det gick för hans nye FN-ambassdör John Bolton med orden: ”How’s he doing? Has the place blown up?” Till saken hör att Bolton vid ett tillfälle sagt att det inte skulle göra någon skillnad om de tio översta våningarna på FN-byggnaden utplånades. Bush och Bolton är som gjorda för varandra — okänsliga tölpar som kan skämta om att spränga byggnader bara några kvarter från den plals där WTC en gång stod. Jättekul.”
Vidare utdelar Wayne Madsen dagens spya till Bush nya vice utrikesminister med ansvar för internationell diplomati, Karen Hughes, Juanita von Ribbentrop inom Bushs Reich. Hon förklarade i en intervju för BBC att de s.k. ”plundrarna” i New Orleans var precis likadana som kaparna den 11 september. Hughes, en dieselbitch från Texas och den kvinnliga versionen av Karl Rove, försökte sammanbinda de desperata överlevande efter orkanen i New Orleans.med de människor som mördade tusentals personer den 11/9. Detta är typisk Bushpropaganda — ungefär som att försöka sammanbinda Saddam Hussein med 11/9. Faktum är att Bushjuntan sammanbinder 11/9 med så många olika saker att man måste fråga sig om de inte låg bakom hela komplotten som en försäkring för att garantera sitt fortsatta strupgrepp om landet.
”In the tradition of Drew Pearson’s and Jack Anderson’s ’Washington Mery-Go-Round’ syndicated column and I.F. Stone, this on-line publication tackles the ’politically incorrect’ and ’politically embarrassing’ stories and holds government officials accountable for their actions. This web site extends a warm open invitation to whistleblowers and leakers. Business as usual for the crooks and liars in Washington, DC is over.”
Från www.waynemadsenreport.com
2005-09-17
Nya avslöjanden visar att Bush-administrationen skyddar Osama bin Laden. Underrättelsekällor uppger att rapporterna om att Osama bin Laden är allvarligt sjuk och behöver medicinsk vård ingår i de nykonservativas desinformationskampanj för att avleda uppmärksamheten från det faktum att den listige ledaren för ”Al Qaida” aldrig befinner sig långt från sin tvåmotoriga T-39 Sabreliner, ett plan som tidigare tillhört amerikanska flygvapnet och som inhandlades 1993 från ”kyrkogården” vid flygvapenbasen Davis Monthan utanför Tucson i Arizona. Planet köptes för 200 000 dollar av Essam al Ridi och skulle användas för att frakta misssiler mellan bin Ladens hemmabas i Sudan och Pakistan. Dokument från franska underrättelsetjänsten visar att bin Laden 1993 fortfarande befann sig under brittisk-amerikansk ”operational control” .Dessutom såldes planet till bin Laden EFTER att NSA:s ingripande mot den sudanesiska FN-beskickningen bevisat att två sudanesiska diplomater samarbetade med bin Laden för att spränga World Trade Center 1993.
Bin Ladens Sabreliner återutrustades, enligt en källa som tidigare arbetat för CIA, vid en f. d. CIA-bas i Marana, Arizona av Evergreen International, ett flygföretag med nära band till CIA. Evergreen driver för närvarande basen under namnet ”Evergreen Air Center”.
Planet står enligt uppgift nu gömt på en flygvapenbas i Pakistan, vilket innebär att bin Laden är i Pakistan med president Pervez Musharrafs vetskap (och förmodligen hans nära ”allierade” George W. Bushs). Den förre CIA-agenten meddelade också, precis som den brittiske f. d. utrikesministern Robin Cook avslöjade strax före sin förtidiga död, att ”al Qaida” inte är något mer än en CIA-lista över vapenhandlare, legosoldater, knarkhandlare och terrorister som utnyttjades av USA och saudierna i mujaheddinkriget mot Sovjetunionen i Afghanistan. En av de mest ökända heroin- och kokainhandlarna var Mohammed Atta, ledaren för flygplanskaparna den 11/9 och en mycket uppskattad och pålitlig kurir som ofta anlitats av amerikanska, brittiska och saudiska underrättelsorganisationer.
Senaste Bush-grodorna:
Bush begär att Amerika ska lita på att han ska planera återuppbyggnaden av Golfkusten fast han inte ens kunde planera så långt som till att använda pottan innan han talade till FN vid dess 60-årsjubileum. Idioten skämde ut Amerika inför 160 församlade ledare från hela världen. En fotograf från Reuters tog denna oförglömliga bild av en president med pisstinn blåsa.(se www.waynemadsenreport.com ).
Inte nog med det: i ett samtal med Kofi Annan vid samma tillfälle frågade han hur det gick för hans nye FN-ambassdör John Bolton med orden: ”How’s he doing? Has the place blown up?” Till saken hör att Bolton vid ett tillfälle sagt att det inte skulle göra någon skillnad om de tio översta våningarna på FN-byggnaden utplånades. Bush och Bolton är som gjorda för varandra — okänsliga tölpar som kan skämta om att spränga byggnader bara några kvarter från den plals där WTC en gång stod. Jättekul.”
Vidare utdelar Wayne Madsen dagens spya till Bush nya vice utrikesminister med ansvar för internationell diplomati, Karen Hughes, Juanita von Ribbentrop inom Bushs Reich. Hon förklarade i en intervju för BBC att de s.k. ”plundrarna” i New Orleans var precis likadana som kaparna den 11 september. Hughes, en dieselbitch från Texas och den kvinnliga versionen av Karl Rove, försökte sammanbinda de desperata överlevande efter orkanen i New Orleans.med de människor som mördade tusentals personer den 11/9. Detta är typisk Bushpropaganda — ungefär som att försöka sammanbinda Saddam Hussein med 11/9. Faktum är att Bushjuntan sammanbinder 11/9 med så många olika saker att man måste fråga sig om de inte låg bakom hela komplotten som en försäkring för att garantera sitt fortsatta strupgrepp om landet.
Saturday, September 17, 2005
Gisslankrisen i New Orleans
Från www.xymphora.blogspot.com 2005-09-07
Från en viktig notis i Dispatch from the Trenches:
”OK, låt oss få ordning på det här: Michael Brown är med största sannolikhet en inkompetent underhuggare, men faktum är att när han vägrade släppa fram förnödenheter, nationalgardets trupper och byggnadsmaterial och maskiner och därefter beordrade att Superdome skulle låsas och vägspärrar upprättas på vägarna ut ur New Orleans för att tvinga alla som försökte fly undan förödelsen att vända om, då lydde han order. Inget av det var en tillfällighet, inget av det berodde på dåligt fattade beslut eller felaktiga prioriteringar. Det var ett avsiktligt utpressningsförsök från Bushadnministrationen för att få delstaten Louisiana att överlämna staden till den federala regeringen.
På fredagen, fyra dagar efter att Katrina slagit till, anlände äntligen nationalgardet, förment med mat och vatten till de instängda i Superdome. Visserligen utdelades till en början en del förnödenheter, men långtifrån tillräckligt. Alla tog för givet att det skulle komma mer. Men nationalgardet kom tungt beväpnade, för att försvara sig mot påstådda plundrargäng beväpnade med pistoler och gevär. Inom kort stod det klart att nationalgardets egentliga order var att spärra av Superdome och hindra alla från att ta sig ut.
Mellan onsdag morgon och fredag kväll anlände fartyg lastade med mat, vatten och medicinska förnödenheter. FEMA vägrade att låta lossa dem. Därefter beordrade Michael Brown att kommunikationerna mellan hjälparbetarna skulle klippas av.
Sent på fredagkvällen ställde Bushadministrationen Lousianas guvernör Kathleen Blanco inför något som inte kan kallas annat än ett ultimatum: innan de släppte fram katastrofhjälpen krävde de att hon skulle skriva över staden New Orleans på den federala regeringen.” (Här har xymphora en länk till en artikel iWashington Post.)
Märk väl att länken går till den ökända artikel i Washington Post där de tryckte den lögn som de fått höra från ”en högt uppsatt regeringstjänsteman” (förmodligen Karl Rove eller någon av hans medarbetare) om att Blanco så sent som lördagen den 3 september ännu inte skulle ha utfärdat undantagstillstånd, trots att hon i själva verket, som rättelsen över artikeln påpekar, gjorde det redan den 26 augusti (många anser att Washington Post har den etiska skyldigheten att avslöja namnet på den ”högt uppsatte regeringstjänstemannen” eftersom varje tysthetslöfte måste anses upphävt av lögnen och av att den nu bekräftats som lögn av pressen.) Men varför ville Bush införa krigslagar och ta över New Orleans? Dispatch from the Trenches uppger fyra skäl, av vilke de två sista är de viktigaste (fetstil i originalet):
”Att införa krigslagar skulle ge den federla regeringen total kontroll över staden: armén skulle sköta bevakningen och — kanske allra viktigast för denne storföretagens president — den federala regeringen skulle besluta över alla återuppbyggnadskontrakt och få $$$miljarder$$$ att dela ut till de storbolag som sponsrar den.
Dessutom har vi den lilla frågan om att frånta folket i New Orleans beslutsrätten över hur och vad som ska återuppbyggas och överlämna den i händerna på människor som ser New Orleans som ’Sin City’ och därmed effektivt se till att staden aldrig mer kommer att vara känd som The Big Easy.”
Bush utnytjade de svältande människorna i New Orleans som gisslan för att pressa guvernören till att lämna över staden till hans trupper så att han kunde:
1. dela ut samtliga återuppbyggnadskontrakt till vänner till gangsterfamiljen Bush som Halliburton och
2. utnyttja sina soldater till att kontrollera New Orleans’ invånares flykt från staden och återvändo till den och se till att ”oönskade” — svarta och fattiga vita rasförrädare som trivs i en övervägande svart kultur — aldrig kommer tillbaka, så att han kan bygga upp staden igen som ett nöjesfält för vita turister.
Lögnen som serverades till Washington Post var bara en del av den press man utsatte guvernören för. Bushs plan förklarar varför tillgängliga trupper hölls utanför staden när de kunde ha varit till nytta och endast sattes in när staden evakuerades (nu tjänar de som överbeväpnade väktare) och varför FEMA aktivt vidtog åtgärder för att hindra hjälp och hjälparbetare från att nå fram. Den förklarar också varför massmedia ägnade så mycket tid åt att rapportera om plundring, våldtäkter och mord, allt i ett samfällt försök att tvinga guvernör Blanco att gå med på Bushs krav. Plundringshistorierna handlade nästan uteslutande om människor som försökte få tag i den mat som Bush sett till att de inte skulle få, och våldtäkts- och mordhistorierna var mestadels påhittade. Hela scenariot var ett försök från regeringen Bushs sida att tjäna pengar på den tragedi som Katrina orsakat, ett försök som delvis omintetgjordes av Blancos vägran att låta sig pressas till att överlämna staden till Bush.
Kampen fortsätter och vi får inte låta dem lyckas med sina djävulska planer. Det vore ett brott, socialt, arkitekturmässigt och kulturellt, att låta Bush förstöra New Orleans. New Orleans måste väckas till liv igen i sina existerande byggnader, av vilka de flesta kan räddas, och med sina tidigare invånare. Övervägde den italienska regeringen att återuppbygga Florens någon annanstans efter översvämningarna 1966? Kan någon på allvar tänka sig att flytta på Venedig, ett mycket likartat ekologiskt fall med en stad som också sakta är på väg att sjunka? Blotta tanken är löjeväckande. Det finns bara fem kulturellt viktiga platser i hela USA: New York, Boston, Chicago, San Francisco och … New Orleans, det är bara att inse. Man kan inte bara ge upp New Orleans för att några få rika republikaner ska tjäna pengar. Om det amerikanska politiska systemet verkligen fungerade, då skulle Bushs försök att utnyttja New Orleans svältande och döende invånare som gisslan leda till att han ställdes inför riksrätt och avsattes från sitt ämbete. Det här var inte bara total inkompetens och försumlighet; det var en kriminell gärning.
Från en viktig notis i Dispatch from the Trenches:
”OK, låt oss få ordning på det här: Michael Brown är med största sannolikhet en inkompetent underhuggare, men faktum är att när han vägrade släppa fram förnödenheter, nationalgardets trupper och byggnadsmaterial och maskiner och därefter beordrade att Superdome skulle låsas och vägspärrar upprättas på vägarna ut ur New Orleans för att tvinga alla som försökte fly undan förödelsen att vända om, då lydde han order. Inget av det var en tillfällighet, inget av det berodde på dåligt fattade beslut eller felaktiga prioriteringar. Det var ett avsiktligt utpressningsförsök från Bushadnministrationen för att få delstaten Louisiana att överlämna staden till den federala regeringen.
På fredagen, fyra dagar efter att Katrina slagit till, anlände äntligen nationalgardet, förment med mat och vatten till de instängda i Superdome. Visserligen utdelades till en början en del förnödenheter, men långtifrån tillräckligt. Alla tog för givet att det skulle komma mer. Men nationalgardet kom tungt beväpnade, för att försvara sig mot påstådda plundrargäng beväpnade med pistoler och gevär. Inom kort stod det klart att nationalgardets egentliga order var att spärra av Superdome och hindra alla från att ta sig ut.
Mellan onsdag morgon och fredag kväll anlände fartyg lastade med mat, vatten och medicinska förnödenheter. FEMA vägrade att låta lossa dem. Därefter beordrade Michael Brown att kommunikationerna mellan hjälparbetarna skulle klippas av.
Sent på fredagkvällen ställde Bushadministrationen Lousianas guvernör Kathleen Blanco inför något som inte kan kallas annat än ett ultimatum: innan de släppte fram katastrofhjälpen krävde de att hon skulle skriva över staden New Orleans på den federala regeringen.” (Här har xymphora en länk till en artikel iWashington Post.)
Märk väl att länken går till den ökända artikel i Washington Post där de tryckte den lögn som de fått höra från ”en högt uppsatt regeringstjänsteman” (förmodligen Karl Rove eller någon av hans medarbetare) om att Blanco så sent som lördagen den 3 september ännu inte skulle ha utfärdat undantagstillstånd, trots att hon i själva verket, som rättelsen över artikeln påpekar, gjorde det redan den 26 augusti (många anser att Washington Post har den etiska skyldigheten att avslöja namnet på den ”högt uppsatte regeringstjänstemannen” eftersom varje tysthetslöfte måste anses upphävt av lögnen och av att den nu bekräftats som lögn av pressen.) Men varför ville Bush införa krigslagar och ta över New Orleans? Dispatch from the Trenches uppger fyra skäl, av vilke de två sista är de viktigaste (fetstil i originalet):
”Att införa krigslagar skulle ge den federla regeringen total kontroll över staden: armén skulle sköta bevakningen och — kanske allra viktigast för denne storföretagens president — den federala regeringen skulle besluta över alla återuppbyggnadskontrakt och få $$$miljarder$$$ att dela ut till de storbolag som sponsrar den.
Dessutom har vi den lilla frågan om att frånta folket i New Orleans beslutsrätten över hur och vad som ska återuppbyggas och överlämna den i händerna på människor som ser New Orleans som ’Sin City’ och därmed effektivt se till att staden aldrig mer kommer att vara känd som The Big Easy.”
Bush utnytjade de svältande människorna i New Orleans som gisslan för att pressa guvernören till att lämna över staden till hans trupper så att han kunde:
1. dela ut samtliga återuppbyggnadskontrakt till vänner till gangsterfamiljen Bush som Halliburton och
2. utnyttja sina soldater till att kontrollera New Orleans’ invånares flykt från staden och återvändo till den och se till att ”oönskade” — svarta och fattiga vita rasförrädare som trivs i en övervägande svart kultur — aldrig kommer tillbaka, så att han kan bygga upp staden igen som ett nöjesfält för vita turister.
Lögnen som serverades till Washington Post var bara en del av den press man utsatte guvernören för. Bushs plan förklarar varför tillgängliga trupper hölls utanför staden när de kunde ha varit till nytta och endast sattes in när staden evakuerades (nu tjänar de som överbeväpnade väktare) och varför FEMA aktivt vidtog åtgärder för att hindra hjälp och hjälparbetare från att nå fram. Den förklarar också varför massmedia ägnade så mycket tid åt att rapportera om plundring, våldtäkter och mord, allt i ett samfällt försök att tvinga guvernör Blanco att gå med på Bushs krav. Plundringshistorierna handlade nästan uteslutande om människor som försökte få tag i den mat som Bush sett till att de inte skulle få, och våldtäkts- och mordhistorierna var mestadels påhittade. Hela scenariot var ett försök från regeringen Bushs sida att tjäna pengar på den tragedi som Katrina orsakat, ett försök som delvis omintetgjordes av Blancos vägran att låta sig pressas till att överlämna staden till Bush.
Kampen fortsätter och vi får inte låta dem lyckas med sina djävulska planer. Det vore ett brott, socialt, arkitekturmässigt och kulturellt, att låta Bush förstöra New Orleans. New Orleans måste väckas till liv igen i sina existerande byggnader, av vilka de flesta kan räddas, och med sina tidigare invånare. Övervägde den italienska regeringen att återuppbygga Florens någon annanstans efter översvämningarna 1966? Kan någon på allvar tänka sig att flytta på Venedig, ett mycket likartat ekologiskt fall med en stad som också sakta är på väg att sjunka? Blotta tanken är löjeväckande. Det finns bara fem kulturellt viktiga platser i hela USA: New York, Boston, Chicago, San Francisco och … New Orleans, det är bara att inse. Man kan inte bara ge upp New Orleans för att några få rika republikaner ska tjäna pengar. Om det amerikanska politiska systemet verkligen fungerade, då skulle Bushs försök att utnyttja New Orleans svältande och döende invånare som gisslan leda till att han ställdes inför riksrätt och avsattes från sitt ämbete. Det här var inte bara total inkompetens och försumlighet; det var en kriminell gärning.
Friday, September 02, 2005
Det allmänna bästa och katastrofekonomin
Den här tycker jag passar in på den sk ”demokratiska” politiken av idag i stort sett överallt. Se exempelvis på den svenska regeringens agerande (?) efter tsunamikatastrofen i julas och deras planer på att medelst terrorlagar slippa folkets kritik och kunna använda dess skattepengar till nya stridsflygplan i stället för till skola, sjukvård och omsorg. Göran Perssons arrogans, eller arvtagande minister Bodströms, är förmodligen en yrkesskada som har att göra med just fokuseringen på ”personligheten” och åsidosättandet av ”sakfrågan”, dvs just det allmänna bästa.
Från www.xymphora.blogspot.com 05-09-01
Den speciella kombination av politiska beslut som tillsammans ledde till katastrofen längs Gulfkusten är bara en del av ett pågående krig mot begreppet det allmänna bästa. Från en artikel av Chris Floyd:
”Men hur skyldig, kriminell och vedervärdig regeringen Bush än är, så är den ändå bara apoteosen av en långvarig trend som har samlat kraft i det amerikanska samhället under decennier: utplånandet av begreppet det allmänna bästa, en offentlig sektor som styrs av medborgarnas konsensus och där förmånerna och ansvaret delas av alla. I över 30 år har den korporativa högern drivit en skoningslös och mycket fokuserad kampanj mot det allmänna bästa genom att söka atomisera individerna till isolerade ”konsumtionsenheter” som avsiktligt hålls underinformersade av allestädes närvarande korporativa massmedia och vars politiska energi lätt kan avledas till känsloladdade, ”heta” frågor (gayäktenskap, skolmorgonböner, flaggbränning, socialhjälpsdrottningar, droger, porr, aborter, tonårssex, kommunistisk omstörtande verksamhet, terroristhot, etc., etc.) som aldrig hotar penningadelns profitbegär.
Lika målmedvetet har de med smutskastning, spinn och bluff försökt och lyckats förgifta den demokratiska processens källa, förvandlat den till ett tabloiderrnas grötfat kring vilket bara ’personligheten räknas’ under det att den rovgiriga politik som de Stora Pengarnas köpta och sålda kandidater driver fullständigt ignoreras. Allteftersom vilddjurskapitalismen har stärkt sitt övertag över staten genom att ösa miljarder över och under bordet i kampanjkassakistorna, har politikerna kunnat nonchalera allt större delar av folket. Om du inte kan sälla dig till en penningstinn intressegrupp, om du inte kan anlita en lobbyiststjärna som puffar för din sak och skaffar dig ’en plats vid bordet’, då klingar din röst ohörd, då skyfflas dina bekymmer åt sidan. (Frånsett några cyniska gester i valtider, förstås.) De fattiga, de sjuka, de svaga, de sårbara har blivit osynliga i media, i företagens styrelserum, vid de bord där maktspelarna på statlig, delstatlig och lokal nivå sitter. Den alltmer marginaliserade och instabila medelklassen är också på väg att försvinna ur härskarnas medvetande medan deras krypande för penningeliten blir skamlösare och mer hektiskt för varje dag.”
De hade en vecka på sig för att höja fördämningarna, evakuera de fattiga och förbereda katastrofhanteringen. De kände till hela omfattningen av katastrofen i alla dess detaljer i förväg, och de officiella varningarna var så dystra som några officiella varningar kan vara. De försökte inte ens göra något. Bush golfade och låtsades lira gitarr. Eftersom fonderna, arbetskraften och utrustningen som normalt skulle användas för sådana ändamål fanns i Irak, hade det bara blivit genant för dem att försöka göra något konstruktivt, så de bara spände av och lät det ske. Självfallet blir nästa steg att man offentliggör att mångmiljarddollarkontrakt på återuppbyggnaden har gått till Halliburton och Bechtel och därmed visar att Bush verkligen bryr sig. En katastrof är ett utmärkt tillfälle att tjäna pengar, medan det bara tär på de offentliga finanserna att försöka förhindra den.
Från www.xymphora.blogspot.com 05-09-01
Den speciella kombination av politiska beslut som tillsammans ledde till katastrofen längs Gulfkusten är bara en del av ett pågående krig mot begreppet det allmänna bästa. Från en artikel av Chris Floyd:
”Men hur skyldig, kriminell och vedervärdig regeringen Bush än är, så är den ändå bara apoteosen av en långvarig trend som har samlat kraft i det amerikanska samhället under decennier: utplånandet av begreppet det allmänna bästa, en offentlig sektor som styrs av medborgarnas konsensus och där förmånerna och ansvaret delas av alla. I över 30 år har den korporativa högern drivit en skoningslös och mycket fokuserad kampanj mot det allmänna bästa genom att söka atomisera individerna till isolerade ”konsumtionsenheter” som avsiktligt hålls underinformersade av allestädes närvarande korporativa massmedia och vars politiska energi lätt kan avledas till känsloladdade, ”heta” frågor (gayäktenskap, skolmorgonböner, flaggbränning, socialhjälpsdrottningar, droger, porr, aborter, tonårssex, kommunistisk omstörtande verksamhet, terroristhot, etc., etc.) som aldrig hotar penningadelns profitbegär.
Lika målmedvetet har de med smutskastning, spinn och bluff försökt och lyckats förgifta den demokratiska processens källa, förvandlat den till ett tabloiderrnas grötfat kring vilket bara ’personligheten räknas’ under det att den rovgiriga politik som de Stora Pengarnas köpta och sålda kandidater driver fullständigt ignoreras. Allteftersom vilddjurskapitalismen har stärkt sitt övertag över staten genom att ösa miljarder över och under bordet i kampanjkassakistorna, har politikerna kunnat nonchalera allt större delar av folket. Om du inte kan sälla dig till en penningstinn intressegrupp, om du inte kan anlita en lobbyiststjärna som puffar för din sak och skaffar dig ’en plats vid bordet’, då klingar din röst ohörd, då skyfflas dina bekymmer åt sidan. (Frånsett några cyniska gester i valtider, förstås.) De fattiga, de sjuka, de svaga, de sårbara har blivit osynliga i media, i företagens styrelserum, vid de bord där maktspelarna på statlig, delstatlig och lokal nivå sitter. Den alltmer marginaliserade och instabila medelklassen är också på väg att försvinna ur härskarnas medvetande medan deras krypande för penningeliten blir skamlösare och mer hektiskt för varje dag.”
De hade en vecka på sig för att höja fördämningarna, evakuera de fattiga och förbereda katastrofhanteringen. De kände till hela omfattningen av katastrofen i alla dess detaljer i förväg, och de officiella varningarna var så dystra som några officiella varningar kan vara. De försökte inte ens göra något. Bush golfade och låtsades lira gitarr. Eftersom fonderna, arbetskraften och utrustningen som normalt skulle användas för sådana ändamål fanns i Irak, hade det bara blivit genant för dem att försöka göra något konstruktivt, så de bara spände av och lät det ske. Självfallet blir nästa steg att man offentliggör att mångmiljarddollarkontrakt på återuppbyggnaden har gått till Halliburton och Bechtel och därmed visar att Bush verkligen bryr sig. En katastrof är ett utmärkt tillfälle att tjäna pengar, medan det bara tär på de offentliga finanserna att försöka förhindra den.
Saker jag glömde blogga i augusti
Nya tankebrott
www.xymphora.blogspot.com 2005-08-07
Jag tyckte att Thomas Friedmans förslag att skapa en officiell amerikansk lista över ”ursäktsmakare” — folk som har mage att föreslå andra reaktioner på terrorism än Friedmans egna, som är en ändlös serie krig mot oskyldiga muslimska civila — var illa nog. Vi vet alla hur officiella listor snart blir till officiellt förtryck. I det nuvarande våldsamma klimatet i USA är bara att finnas på en sådan lista likvärdigt med att riskera att dödas av hämndlystna, galna högerextremister, och det vet Friedman. Hela meningen med att göra upp en sådan lista är att skapa ett klimat av fruktan för kroppslig, ekonomisk eller officiell vedergällning för att undertrycka alla alternativ till Friedmans idiotiska inställning till ”kriget mot terrorn”.
USA har varit med om sådana här saker förut. Under 1950-talet fick många människor sina liv förstörda avJoe McCarthy och hans anhang som skapade en hotfuyll atmosfär bara genom att göra upp listor över tänkbara förrädare, vilkas liv sedan förstördes genom att de svartlistades av filmbolagen (ironiskt nog var nästan alla offer för listorna judiska intellektuella). De här människorna var ”ursäktsmakare”, människor som bara ville föreslå alternativ till regeringens dåvarande politik. Den mest berömde amerikanske ”ursäktsmakaren” var Eugene Debs, som fängslades 1918 enligt lagen mot uppvigling (som också ironiskt nog användes till att förtrycka judiska intellektuella) bara för att ha vågat hävda att USA inte borde delta i första världskriget. Friedmans idé om att skapa en officiell lista över folk med allternativa inställningar till problemet terrrorismen är en fascistisk handling och han borde avskedas från New York Times.
Men det blir värre. Tony Blair förespråkar nu att det ska bli ett brott i Storbritannien att ”tolerera eller glorifiera” terrorism någonstans i världen, Bland dem som tolererade terrorismen skulle Friedmans ”ursäktsmakare” räknas in, ja, var och en som hade fräckheten att anse att det kan finnas rationella orsaker till terrorismen som skulle kunna bemötas med förnuftiga åtgärder från västmakterna, och att terrorismen kan ha sina orsaker i handlingar som begåtts av stater som Storbritannien och USA. Den listan skulle innefatta människor som Londons borgmästare Ken Livivngstone och f d labour- men nu oberoende parlamentsledamoten George Galloway, vars skarpa kritik som förbinder Blairs dåraktiga beslut att delta i attacken mot Irak med bombdåden i London tydligen har börjat störa Blair. Hans lösning blir att kasta ”ursäktsmakarna” i fängelse.
Den ende som verkligen hör hemma i fängelse är Tony Blair, som helt klart bryter mot internationell lag och är en krigsförbrytare av högsta rang.
Nya tankebrott
www.xymphora.blogspot.com 2005-08-07
Jag tyckte att Thomas Friedmans förslag att skapa en officiell amerikansk lista över ”ursäktsmakare” — folk som har mage att föreslå andra reaktioner på terrorism än Friedmans egna, som är en ändlös serie krig mot oskyldiga muslimska civila — var illa nog. Vi vet alla hur officiella listor snart blir till officiellt förtryck. I det nuvarande våldsamma klimatet i USA är bara att finnas på en sådan lista likvärdigt med att riskera att dödas av hämndlystna, galna högerextremister, och det vet Friedman. Hela meningen med att göra upp en sådan lista är att skapa ett klimat av fruktan för kroppslig, ekonomisk eller officiell vedergällning för att undertrycka alla alternativ till Friedmans idiotiska inställning till ”kriget mot terrorn”.
USA har varit med om sådana här saker förut. Under 1950-talet fick många människor sina liv förstörda avJoe McCarthy och hans anhang som skapade en hotfuyll atmosfär bara genom att göra upp listor över tänkbara förrädare, vilkas liv sedan förstördes genom att de svartlistades av filmbolagen (ironiskt nog var nästan alla offer för listorna judiska intellektuella). De här människorna var ”ursäktsmakare”, människor som bara ville föreslå alternativ till regeringens dåvarande politik. Den mest berömde amerikanske ”ursäktsmakaren” var Eugene Debs, som fängslades 1918 enligt lagen mot uppvigling (som också ironiskt nog användes till att förtrycka judiska intellektuella) bara för att ha vågat hävda att USA inte borde delta i första världskriget. Friedmans idé om att skapa en officiell lista över folk med allternativa inställningar till problemet terrrorismen är en fascistisk handling och han borde avskedas från New York Times.
Men det blir värre. Tony Blair förespråkar nu att det ska bli ett brott i Storbritannien att ”tolerera eller glorifiera” terrorism någonstans i världen, Bland dem som tolererade terrorismen skulle Friedmans ”ursäktsmakare” räknas in, ja, var och en som hade fräckheten att anse att det kan finnas rationella orsaker till terrorismen som skulle kunna bemötas med förnuftiga åtgärder från västmakterna, och att terrorismen kan ha sina orsaker i handlingar som begåtts av stater som Storbritannien och USA. Den listan skulle innefatta människor som Londons borgmästare Ken Livivngstone och f d labour- men nu oberoende parlamentsledamoten George Galloway, vars skarpa kritik som förbinder Blairs dåraktiga beslut att delta i attacken mot Irak med bombdåden i London tydligen har börjat störa Blair. Hans lösning blir att kasta ”ursäktsmakarna” i fängelse.
Den ende som verkligen hör hemma i fängelse är Tony Blair, som helt klart bryter mot internationell lag och är en krigsförbrytare av värsta sort.
Mer från Cindy Sheehan, soldatmodern som slagit läger utanför Bushs ranch i Crawford, Texas och kräver att Bush förklarar vad hennes son dog för.
(xymphora 2005-08-15)
”Och en annan sak jag vill att han ska tala om för mig är: Vad var det för ett ädelt syfte som Casey dog för? Var det frihet och demokrati? Skitsnack. Han dog för oljan. Han dog för att göra dina vänner rikare. Han dog för att utvidga den amerikanska imperialismen i Mellanöstern. Vi är inte friare här, tack vare din Patriot Act. Irak är inte fritt. Få bort Amerika ur Irak och Israel ur Palestina så får du stopp på terrorismen. Jag använde det där ordet som börjar på ”i” – imperialism. Och nu ska jag använda ett till — impeachment — för vi kan inte benåda de här människorna. De måste ställas inför rätta för krigsförbrytelser och sättas i fängelse.”
Det är viktigt att koppla ihop tillbakadragandet av amerikanska trupper från Irak med tillbakadragandet av israeliska trupper från de ockuperade områdena. Det är två sidor av samma mynt, och det krävs handling på bägge håll för att minska riskerna för terrorism. Forskning om självmordsbombare har visat att orsaken till terrorismen inte är ”ondska” utan helt enkelt att ett land ockuperas av militära trupper av en annan religion. Stoppar man dessa ockupationer så har man tagit verkliga steg mot att få slut på terrorismen. Cindy Sheehan säger saker som många människor vet är sanningar, men som inte får någon plats i vanliga massmedia.
www.xymphora.blogspot.com 2005-08-07
Jag tyckte att Thomas Friedmans förslag att skapa en officiell amerikansk lista över ”ursäktsmakare” — folk som har mage att föreslå andra reaktioner på terrorism än Friedmans egna, som är en ändlös serie krig mot oskyldiga muslimska civila — var illa nog. Vi vet alla hur officiella listor snart blir till officiellt förtryck. I det nuvarande våldsamma klimatet i USA är bara att finnas på en sådan lista likvärdigt med att riskera att dödas av hämndlystna, galna högerextremister, och det vet Friedman. Hela meningen med att göra upp en sådan lista är att skapa ett klimat av fruktan för kroppslig, ekonomisk eller officiell vedergällning för att undertrycka alla alternativ till Friedmans idiotiska inställning till ”kriget mot terrorn”.
USA har varit med om sådana här saker förut. Under 1950-talet fick många människor sina liv förstörda avJoe McCarthy och hans anhang som skapade en hotfuyll atmosfär bara genom att göra upp listor över tänkbara förrädare, vilkas liv sedan förstördes genom att de svartlistades av filmbolagen (ironiskt nog var nästan alla offer för listorna judiska intellektuella). De här människorna var ”ursäktsmakare”, människor som bara ville föreslå alternativ till regeringens dåvarande politik. Den mest berömde amerikanske ”ursäktsmakaren” var Eugene Debs, som fängslades 1918 enligt lagen mot uppvigling (som också ironiskt nog användes till att förtrycka judiska intellektuella) bara för att ha vågat hävda att USA inte borde delta i första världskriget. Friedmans idé om att skapa en officiell lista över folk med allternativa inställningar till problemet terrrorismen är en fascistisk handling och han borde avskedas från New York Times.
Men det blir värre. Tony Blair förespråkar nu att det ska bli ett brott i Storbritannien att ”tolerera eller glorifiera” terrorism någonstans i världen, Bland dem som tolererade terrorismen skulle Friedmans ”ursäktsmakare” räknas in, ja, var och en som hade fräckheten att anse att det kan finnas rationella orsaker till terrorismen som skulle kunna bemötas med förnuftiga åtgärder från västmakterna, och att terrorismen kan ha sina orsaker i handlingar som begåtts av stater som Storbritannien och USA. Den listan skulle innefatta människor som Londons borgmästare Ken Livivngstone och f d labour- men nu oberoende parlamentsledamoten George Galloway, vars skarpa kritik som förbinder Blairs dåraktiga beslut att delta i attacken mot Irak med bombdåden i London tydligen har börjat störa Blair. Hans lösning blir att kasta ”ursäktsmakarna” i fängelse.
Den ende som verkligen hör hemma i fängelse är Tony Blair, som helt klart bryter mot internationell lag och är en krigsförbrytare av högsta rang.
Nya tankebrott
www.xymphora.blogspot.com 2005-08-07
Jag tyckte att Thomas Friedmans förslag att skapa en officiell amerikansk lista över ”ursäktsmakare” — folk som har mage att föreslå andra reaktioner på terrorism än Friedmans egna, som är en ändlös serie krig mot oskyldiga muslimska civila — var illa nog. Vi vet alla hur officiella listor snart blir till officiellt förtryck. I det nuvarande våldsamma klimatet i USA är bara att finnas på en sådan lista likvärdigt med att riskera att dödas av hämndlystna, galna högerextremister, och det vet Friedman. Hela meningen med att göra upp en sådan lista är att skapa ett klimat av fruktan för kroppslig, ekonomisk eller officiell vedergällning för att undertrycka alla alternativ till Friedmans idiotiska inställning till ”kriget mot terrorn”.
USA har varit med om sådana här saker förut. Under 1950-talet fick många människor sina liv förstörda avJoe McCarthy och hans anhang som skapade en hotfuyll atmosfär bara genom att göra upp listor över tänkbara förrädare, vilkas liv sedan förstördes genom att de svartlistades av filmbolagen (ironiskt nog var nästan alla offer för listorna judiska intellektuella). De här människorna var ”ursäktsmakare”, människor som bara ville föreslå alternativ till regeringens dåvarande politik. Den mest berömde amerikanske ”ursäktsmakaren” var Eugene Debs, som fängslades 1918 enligt lagen mot uppvigling (som också ironiskt nog användes till att förtrycka judiska intellektuella) bara för att ha vågat hävda att USA inte borde delta i första världskriget. Friedmans idé om att skapa en officiell lista över folk med allternativa inställningar till problemet terrrorismen är en fascistisk handling och han borde avskedas från New York Times.
Men det blir värre. Tony Blair förespråkar nu att det ska bli ett brott i Storbritannien att ”tolerera eller glorifiera” terrorism någonstans i världen, Bland dem som tolererade terrorismen skulle Friedmans ”ursäktsmakare” räknas in, ja, var och en som hade fräckheten att anse att det kan finnas rationella orsaker till terrorismen som skulle kunna bemötas med förnuftiga åtgärder från västmakterna, och att terrorismen kan ha sina orsaker i handlingar som begåtts av stater som Storbritannien och USA. Den listan skulle innefatta människor som Londons borgmästare Ken Livivngstone och f d labour- men nu oberoende parlamentsledamoten George Galloway, vars skarpa kritik som förbinder Blairs dåraktiga beslut att delta i attacken mot Irak med bombdåden i London tydligen har börjat störa Blair. Hans lösning blir att kasta ”ursäktsmakarna” i fängelse.
Den ende som verkligen hör hemma i fängelse är Tony Blair, som helt klart bryter mot internationell lag och är en krigsförbrytare av värsta sort.
Mer från Cindy Sheehan, soldatmodern som slagit läger utanför Bushs ranch i Crawford, Texas och kräver att Bush förklarar vad hennes son dog för.
(xymphora 2005-08-15)
”Och en annan sak jag vill att han ska tala om för mig är: Vad var det för ett ädelt syfte som Casey dog för? Var det frihet och demokrati? Skitsnack. Han dog för oljan. Han dog för att göra dina vänner rikare. Han dog för att utvidga den amerikanska imperialismen i Mellanöstern. Vi är inte friare här, tack vare din Patriot Act. Irak är inte fritt. Få bort Amerika ur Irak och Israel ur Palestina så får du stopp på terrorismen. Jag använde det där ordet som börjar på ”i” – imperialism. Och nu ska jag använda ett till — impeachment — för vi kan inte benåda de här människorna. De måste ställas inför rätta för krigsförbrytelser och sättas i fängelse.”
Det är viktigt att koppla ihop tillbakadragandet av amerikanska trupper från Irak med tillbakadragandet av israeliska trupper från de ockuperade områdena. Det är två sidor av samma mynt, och det krävs handling på bägge håll för att minska riskerna för terrorism. Forskning om självmordsbombare har visat att orsaken till terrorismen inte är ”ondska” utan helt enkelt att ett land ockuperas av militära trupper av en annan religion. Stoppar man dessa ockupationer så har man tagit verkliga steg mot att få slut på terrorismen. Cindy Sheehan säger saker som många människor vet är sanningar, men som inte får någon plats i vanliga massmedia.
Thursday, September 01, 2005
Katrina som symbol
från
www.xymphora.blogspot.com 050901 (min översättning)
Alla ironier och motsättningar som Bushadministrationen medfört för USA har sammanstrålat i den perfekta orkanen Katrina:
1. Katrina är en storm orsakad av den globala uppvärmningen, ett problem som Bush vägrar att överhuvudtaget se (fast ”vingmuttrarna” har ett ”spinn” för det också). Naturligtvis hade inte något som Bush hade gjort kunnat förhindra Katrina, men det kunde ha bidragit till att lindra effekterna av en del framtida stormar. Översvämningarna längs kusten kommer att bli värre, men regeringen Bushs reaktion är att låtsas att allt är hur bra som helst. Vägran att ta vetenskapens rön i beaktande är den genomgående inställningen hos den nuvarande amerikanska regeringen, det gäller såväl dess obefintliga stöd för intelligent design, dess underlåtenhet att ta ekologiska varningar på allvar och dess motstånd mot stamcellforskning.
2. Kriget i Irak innebar att nationalgardet, som normalt skulle påta sig en stor del av katastrofhjälparbetet, befann sig i Irak.
3. Ungefär samtidigt som katastrofen drabbade Gulfkusten, dog 600 till 1000 människor pga paniken som utlöstes av ryktet om en bomb på en bro i Irak. Ingen av dem skulle ha dött om inte USA hade anfallit och ockuperat landet.
4. FEMA (Federal Emergency Management Agency) har nu officiellt visat sig ha förvandlats till en övervakare av Homeland Security. FEMA:s nya jobb som Storebror betyder att de är inkompetenta för sitt gamla jobb, att organisera katastrofhjälp. Man tycks inte ens ha kunnat ordna så att en viktig fördämning förstärktes med sandsäckar. Den nya orwellska säkerhetsstaten har lämnat amerikanerna utan skydd från någon del av de statliga myndigheterna. Mer symbolik: Kanada erbjöd sig att skicka hjälp, vilken avböjdes, inte av något principiellt skäl utan därför att antiterrorbestämmelserna i Homeland Security Act gjorde det omöjligt för den överlastade amerikanska byråkratin att släppa in kanadensarna i landet. Människor kommer nu att börja dö som en direkt följd av de ändrade prioriteringar som orsakats av ”kriget mot terrorn”.
5. Bushs skattesänkningar plus kostnaderna för Irakkriget och Homeland Security ledde direkt till en oförmåga att finansiera reparationer och påbyggnad av fördämningsvallarna runt den snabbt sjunkande staden New Orleans. (”New Orleans is sinking, man, and I don’t wanna swim”). Liksom människorna på Aaimmah-bron är New Orleans ett offer för kriget i Irak.
6. Bush kortade sin femveckorssemester med två dagar, så att han kunde synas leda uppröjningsarbetet. Om han hade behagat avvara fem dagar hade han naturligtvis kanske kunnat göra någon nytta. Men medan folk drunkade satt han och knäppte på gitarren (Nero spelade fiol medan Rom brann). Spelade Bush Led Zeppelin: ”If it keeps on rainin’, levee’s goin’ to break, when the levee breaks I’ll have no place to stay”? Eller kanske Bob Dylan: ”Crash on the levee, mama, water’s gonna overflow, swamp’s gonna rise, no boat’s gonna row”?
7. Det är svårt att missa att det här var skador som drabbade de stater där Bush har haft sitt starkaste stöd. Det är bra att veta att han är opartisk: de människor som stöder honom ligger lika illa till som alla andra. Men de kommer aldrig att ge honom skulden för sin svåra belägenhet, han är ju en ”gudfruktig man”.
8. Medan delar av New Orleans ligger under 6 meter vatten, och situationen i andra städer är ännu värre, håller massmedia Bush om ryggen genom att se plundringen som den värsta delen av problemet! Aldrig slutar de spinna …
Slaget vid New Orleans 1815 var en lysande seger för den ganska unga nationen Amerikas Förenta Stater, dess debutantfest som stor aktör på världsscenen (ämnet för ännu en sång). Sänkningen av New Orleans etthundranittio år senare representerar början till slutet för den amerikanska dominansen, ett slut orsakat av en häpnadsväckande symbolisk samling enfaldiga beslut och misstag från Bushadministrationens sida.
(För de många länkar som artikeln innehåller, gå direkt till xymphora på adressen ovan.)
www.xymphora.blogspot.com 050901 (min översättning)
Alla ironier och motsättningar som Bushadministrationen medfört för USA har sammanstrålat i den perfekta orkanen Katrina:
1. Katrina är en storm orsakad av den globala uppvärmningen, ett problem som Bush vägrar att överhuvudtaget se (fast ”vingmuttrarna” har ett ”spinn” för det också). Naturligtvis hade inte något som Bush hade gjort kunnat förhindra Katrina, men det kunde ha bidragit till att lindra effekterna av en del framtida stormar. Översvämningarna längs kusten kommer att bli värre, men regeringen Bushs reaktion är att låtsas att allt är hur bra som helst. Vägran att ta vetenskapens rön i beaktande är den genomgående inställningen hos den nuvarande amerikanska regeringen, det gäller såväl dess obefintliga stöd för intelligent design, dess underlåtenhet att ta ekologiska varningar på allvar och dess motstånd mot stamcellforskning.
2. Kriget i Irak innebar att nationalgardet, som normalt skulle påta sig en stor del av katastrofhjälparbetet, befann sig i Irak.
3. Ungefär samtidigt som katastrofen drabbade Gulfkusten, dog 600 till 1000 människor pga paniken som utlöstes av ryktet om en bomb på en bro i Irak. Ingen av dem skulle ha dött om inte USA hade anfallit och ockuperat landet.
4. FEMA (Federal Emergency Management Agency) har nu officiellt visat sig ha förvandlats till en övervakare av Homeland Security. FEMA:s nya jobb som Storebror betyder att de är inkompetenta för sitt gamla jobb, att organisera katastrofhjälp. Man tycks inte ens ha kunnat ordna så att en viktig fördämning förstärktes med sandsäckar. Den nya orwellska säkerhetsstaten har lämnat amerikanerna utan skydd från någon del av de statliga myndigheterna. Mer symbolik: Kanada erbjöd sig att skicka hjälp, vilken avböjdes, inte av något principiellt skäl utan därför att antiterrorbestämmelserna i Homeland Security Act gjorde det omöjligt för den överlastade amerikanska byråkratin att släppa in kanadensarna i landet. Människor kommer nu att börja dö som en direkt följd av de ändrade prioriteringar som orsakats av ”kriget mot terrorn”.
5. Bushs skattesänkningar plus kostnaderna för Irakkriget och Homeland Security ledde direkt till en oförmåga att finansiera reparationer och påbyggnad av fördämningsvallarna runt den snabbt sjunkande staden New Orleans. (”New Orleans is sinking, man, and I don’t wanna swim”). Liksom människorna på Aaimmah-bron är New Orleans ett offer för kriget i Irak.
6. Bush kortade sin femveckorssemester med två dagar, så att han kunde synas leda uppröjningsarbetet. Om han hade behagat avvara fem dagar hade han naturligtvis kanske kunnat göra någon nytta. Men medan folk drunkade satt han och knäppte på gitarren (Nero spelade fiol medan Rom brann). Spelade Bush Led Zeppelin: ”If it keeps on rainin’, levee’s goin’ to break, when the levee breaks I’ll have no place to stay”? Eller kanske Bob Dylan: ”Crash on the levee, mama, water’s gonna overflow, swamp’s gonna rise, no boat’s gonna row”?
7. Det är svårt att missa att det här var skador som drabbade de stater där Bush har haft sitt starkaste stöd. Det är bra att veta att han är opartisk: de människor som stöder honom ligger lika illa till som alla andra. Men de kommer aldrig att ge honom skulden för sin svåra belägenhet, han är ju en ”gudfruktig man”.
8. Medan delar av New Orleans ligger under 6 meter vatten, och situationen i andra städer är ännu värre, håller massmedia Bush om ryggen genom att se plundringen som den värsta delen av problemet! Aldrig slutar de spinna …
Slaget vid New Orleans 1815 var en lysande seger för den ganska unga nationen Amerikas Förenta Stater, dess debutantfest som stor aktör på världsscenen (ämnet för ännu en sång). Sänkningen av New Orleans etthundranittio år senare representerar början till slutet för den amerikanska dominansen, ett slut orsakat av en häpnadsväckande symbolisk samling enfaldiga beslut och misstag från Bushadministrationens sida.
(För de många länkar som artikeln innehåller, gå direkt till xymphora på adressen ovan.)
Wednesday, August 31, 2005
South American Ways
Här i Brasilien sörjer vi över att så många i arbetarpartiet PT:s ledning gick på nyliberalernas och den internationella socialdemokraturans bluff om den enda vägen och hamnade i reklamgubbarnas, bankernas och korruptionens klor, vilket lett till att Lula kan komma att stå utan parti till valet 2006, så stor är splittringen och så många är avhoppen. I stället för att liera sig med kolleger som Venezuelas Hugo Chavez och Kirschner i Argentina och utforma ett allsidigt projekt för Brasiliens utveckling försökte han hålla sig väl med rasande trevliga skurkar som den gamla vanliga brasilianska oligarkin och mr Bush och herrarna i Världsbanken och IMF. Man kan inte sitta på två stolar, Lula. Men å andra sidan är du ju långtifrån den förste politiker som har hoppat över stängslet och slutat representera sina väljare, även om du är den ende hittills som på frågan ”Är ni leninist?” har svarat ”Nej, jag är svarvare”.
Och så över till något mer positivt, dagens lilla blänkare från
www.xymphora.blogspot.com
2005-08-31
Ekonomiskt medbestämmande i Venezuela
Som om det inte fanns tillräckligt med skäl för Pat Robertson och hans gelikar runtom i världen att hata Hugo Chavez, har Venezuela börjat införa ”deltagande ekonomi”, ”partecon”, i sina fabriker. Arbetarna ges en mycket större roll i beslutsfattandet, en process som verkar synnerligen vettig om man betänker att det är de som ser vad som pågår. Jag minns kommentarer från bilindustriarbetare som byggde Chevrolet Caprice, en bil så ful och opraktisk att arbetarna visste att de skulle bli avskedade när ingen köpte den, vilket var uppenbart för dem men tydligen inte för GM-ledningen. Deltagande ekonomi skrämmer skiten ur kapitalisterna, för när man tar bort deras förmenta speciella talanger för företagsledning är det svårt att se vad de har med sig till bordet, frånsett det kapital de har stulit eller ärvt. De venezuelanska experimenten tycks följa de baskiska initiativen, av vilka de mest berömda är Mondragonkooperativen (en idé som har dykt upp till och med i Kalifornien).
Se även
http://www.venezuelanalysis.com/articles.php?artno=1294
http://www.justpeace.org/mondragon.htm
http://www.alternet.org/story/23201/
Och så över till något mer positivt, dagens lilla blänkare från
www.xymphora.blogspot.com
2005-08-31
Ekonomiskt medbestämmande i Venezuela
Som om det inte fanns tillräckligt med skäl för Pat Robertson och hans gelikar runtom i världen att hata Hugo Chavez, har Venezuela börjat införa ”deltagande ekonomi”, ”partecon”, i sina fabriker. Arbetarna ges en mycket större roll i beslutsfattandet, en process som verkar synnerligen vettig om man betänker att det är de som ser vad som pågår. Jag minns kommentarer från bilindustriarbetare som byggde Chevrolet Caprice, en bil så ful och opraktisk att arbetarna visste att de skulle bli avskedade när ingen köpte den, vilket var uppenbart för dem men tydligen inte för GM-ledningen. Deltagande ekonomi skrämmer skiten ur kapitalisterna, för när man tar bort deras förmenta speciella talanger för företagsledning är det svårt att se vad de har med sig till bordet, frånsett det kapital de har stulit eller ärvt. De venezuelanska experimenten tycks följa de baskiska initiativen, av vilka de mest berömda är Mondragonkooperativen (en idé som har dykt upp till och med i Kalifornien).
Se även
http://www.venezuelanalysis.com/articles.php?artno=1294
http://www.justpeace.org/mondragon.htm
http://www.alternet.org/story/23201/
Subscribe to:
Posts (Atom)