Blyhagel

Apropå Cheney och ”vådaskottet”

Från xymphora.blogspot.com 060214

Folk undrar över mörkläggningen av Cheneys vådaskottsincident. Fundera på hur det måste ha sett ut för dem som var där. Cheney, full som en alika och utan jaktlicens, snor runt och avlossar en hagelbössa på nära håll rakt i ansiktet på en 78-årig man som måste ha fallit som en fura. Skrik. Blod överallt. Hans ansikte måste ha varit en mask av blod. Det måste ha verkat troligt att Cheney hade dödat mannen eller åtminstone bländat honom. Inte undra på att mörkläggningen blev klumpig. De var tvungna att vänta på läkarnas utlåtande innan de släppte några informationer (tydligen fick inte ens Bush veta att Cheney var gärningsmannen när han informerades om händelsen). Hade mannen dött så kan jag slå vad om att vi aldrig skulle ha hört ett ord om det. Rigorous Intuition täcker några av de Högst Underliga frågorna kring incidenten och Cheney. Vi lär aldrig få veta vad som egentligen hände, eftersom de vämjeliga amerikanska massmedierna med all anledning är fullkomligt livrädda för Cheney

Från rigorousintuition.blogspot.com 060213

…….. Det här hände på lördagen men incidenten var ingen nyhet förrän på söndag kväll. Vad hände under mellantiden? Jag kan föreställa mig Cheney ringa och beordra Wolf, Harvey Keitels rollfigur i ”Pulp Fiction”, att städa upp efter honom. Men i den skräckföreställning vi inte kan sluta titta på är det Cheney själv som är städaren. Så hur spenderades mellantiden?

När sedan skottdramat äntligen rapporterades, var det som ett skämt. Dick Cheney lägger en gammal man på intensivvården och tidningsläsarna kan inte sluta flina. Även i blogosfären blev det ett stycke från den ljusare sidan. Vad är det annat än ett sätt att hålla det absurda på säkert avstånd? Släpper man det för nära så kan det göra en galen eller utplåna ens förutfattade meningar om världen. Vi måste kunna handskas med det Djupt Absurda, men ibland måste vi sluta skratta länge nog för att göra något åt det.

Det antyds att Whittington själv bär hela ansvaret för att ha blivit ”pepprad” (märk väl: inte skjuten i ansiktet, halsen och bröstet från nära håll) eftersom han kom ifrån jaktsällskapet och sedan närmade sig dem bakifrån. Cheney, påstås det, följde en fågel med bössan, snodde runt och — hoppsan.

En olyckshändelse? Visst, det kan vara. Men precis lika möjligt är att det är en avsiktlig handling, för i så mycket som Bushregeringen med Cheney i täten gör, beter de sig med en lustmördarkults bärsärkanonchalans. De har ryckt på axlarna och sagt Det var en olyckshändelse över alltför många lik. Även de som inte har läst Catherine O’Briens redogörelse för Cheneys förtjusning i människojakt har fått anledning att undra: Var går gränsen för vad han är kapabel till? Glöm inte att det här är en man som bevistade ceremonin till Auschwitzoffrens minne klädd för andjakt och iförd en yllemössa med texten ”Staff 2001”. Gapskrattade han inom sig och njöt av vetskapen att han aldrig kommer att ställas till ansvar av någon annan än människor som vi och därmed kan klara sig undan?

Guy de Maupassants ”En galnings dagbok” berättar postumt och i första person om en respekterad domare som ingen någonsin skulle misstänka för mord, och som utan anledning mördar en liten pojke och en fiskare bara därför att han kan. (”Vem skulle någonsin få veta det? Vem skulle någonsin misstänka mig, mig, i synnerhet om jag valde en varelse som jag inte hade något intresse av att göra mig av med?”) I ett efterord till dagboken fäller de Maupassant följande kommentar: ”Själsläkare som tagit del av denna ohyggliga historia förklarar att det finns många oupptäckta psykopater lika skickliga och fruktansvärda som den här vidunderlige galningen i världen.”

Jag läser ofta saker som Vad är det som krävs för att Bush ska förlora sin bas? Att han äter en baby i direktsändning i teve? Vi kanske får reda på det.










Och från xymphora kommer följande:

Ett enda hagelskott i Texas

Ur New York Times redogörelse för ”Quailgate”:

”Mr Cheney 'pepprade' mr Whittington, 78, med 6 till 200 blyhagel, uppgav läkarna i går.”

Jag väntar mig ju inte att läkarna ska ta av sig skorna för att räkna, men … 6 till 200? Vad är det för sorts bedömning? Undersökte de honom från yttre rymden. ”6 till 200” är självklart ett trevligt sätt att säga 200, men de kan inte säga 200 högt eftersom det skulle betyda att Cheney var alldeles för nära för att den Officiella Storyn ska hålla. Jag vet inte hur lagarna är formulerade i Texas, men om offret dör, och även om han dör senare men hans läkare anser att hans död påskyndats av incidenten, då har vi här något liknande kriminell vårdslöshet och vållande av annans död. Vad lögnerna som ledde till anfallet mot Irak och den avsiktliga kampanjen för att hänga ut Valerie Plame — för att inte tala om den skandalösa intressekonflikten rörande Halliburtons krigsprofiterande — inte lyckats åstadkomma, nämligen att sätta Dick i det fängelse där han förtjänar att sitta, kan bli verklighet som en följd av ett enda hagelskott i Texas.



.