Tuesday, June 27, 2006

Bilderbergmöten och andra debutantbaler för påläggskalvar inom nyhögern

Efter att ha konstaterat att Paris Hiltons kärleksliv är hemligare än Bilderberggruppens möte i Kanada nyligen bjuder xymphora på följande iakttagelse:

Från www.xymphora.blogspot.com 2006-06-26

”… Listan över deltagare har blivit så lång att det är omöjligt att hålla ett verkligt hemligt möte. Hur ska Richard Perle och David Rockefeller kunna samtala om vilken sorts gevär som bör användas för att blåsa huvudet av Hugo Chavez när de är omgivna av svärmar av dussinpolitiker och byråkrater?

Bilderbergkonferensen har degenererat till ett möte där halvviktiga människor får chansen att känna sig verkligt viktiga genom att bli inbjudna att frottera sig med verkligt mäktiga människor. Den är ett sätt för människor vars egenvärde är beroende av att de tjänar viktiga personer att dryga ut sin CV. Dess verkliga syfte är nu att fungera som debutantbal för framtida extremhögerpolitiker som visas runt i gruppen så att man kan vara säker på att de inte i hemlighet är rosenröda kommunistbögar utan värdiga att installeras som nästa generations politiska ledare.

Vurmandet för bilderbergare och liknande är ett uttryck för den ena av de två vanligaste typerna av konspirationsteori. Länge har den vanligaste konspirationsteorin varit att hela världen styrs av en identifierbar kabal — aristokrater, judar, frimurare, Illuminati, the Council on Foreign Relations och/eller bilderbergare. Idén uppstod vid samma tid som demokratin började ta över politiken och baserades på antagandet att elitgrupper skulle konspirera bakom kulisserna för att återfå kontrollen över den makt de förlorat. Den Stora Konspirationen bidrog till att förklara varför maktens förankring hos folket inte föreföll göra saker och ting bättre och inte tycktes minska penningaristokratins makt och rikedomar.

Den typen av konspirationsteori är nonsens, uppenbart nonsens, och gör stor skada på vad jag menar vara den verkliga konspirationsteorin, nämligen den enkla tanken att politiska brott är brott, precis som alla andra slags brott, och ska utredas enligt normala utredningsmetoder och bestraffas med användande av det reguljära rättsväsendet. Den verkliga konspirationsteorin kanske inte leder till ett nytt Utopia, men den skulle bidra en hel del till att säkerställa att demokratiska politiska system fungerar så som de är avsedda att fungera, och att den vanliga människans intressen inte går förlorade bakom plundrarkapitalisters och krigsprofitörers. Fokuseringen på bilderbergare och liknande distraherar oss från den verkliga uppgiften för handen och ger ammunition åt dem som vill hindra oss från att använde de metoder vi faktiskt har tillgång till för att förbättra världen.”

Monday, May 08, 2006

Brev till svenska pressen

Häromdagen lät Vita huset via Condoleanza Rices UD meddela att Brasiliens regering ”inte gör tillräckligt mycket i kriget mot terrorn”, dvs inte har utdelat de totala dråpslag mot demokrati och rättsstat som de terrorlagar innebär som Blair, Bodström och Europas övriga pudelpolitiker är så angelägna om att införa. Regeringen Lula har vad jag vet inte bevärdigat sig med att svara. Lika bra det, jamar man inte med Bushjuntan så är man emot den, det har chefschimpansen själv sagt. I Sydamerika har man inte glömt vad amerikanska regeringar är kapabla till när ”fel” människor kommer till makten genom fria, demokratiska val. Morden på Allende i Chile och Albeniz i Guatemala är bara två exempel på modern amerikansk demokratiexport.

Men nu är det inte om presidentmord jag vill tala utan om det ”allmord” som ångar på i form av ett ”lågintensivt kärnvapenkrig” — det fjärde i ordningen sedan 1991— som USA i all tysthet för mot i första hand Iraks och Afghanistans civilbefolkningar, mot amerikanska soldater och deras familjer och på längre sikt mot allt levande på planeten, medan journalistkåren i de allra flesta fall frotterar sig med makten och rullar tummarna när de inte skriver om hur man får bort sittfläsket med Viagra. ”Utarmat uran” låter väl kraftlöst, tamt och ofarligt, eller hur? Och använder man det i vapen slipper man ju dessutom problemen med slutförvaring av radioaktivt avfall och andra tråkigheter. Man slipper på lång sikt problem överhuvudtaget ….

Nu har detta av nyhetsbyråerna och journalistflertalet ihjältigna krig mot allt liv på jorden fotograferats och ”fått ett ansikte”, som det heter, om man nu kan kalla det ett sådant, och det är min förbannade plikt som läs- och skrivkunnig och er som journalister att rapportera om den ohyggliga katastrof som hänger över oss alla och våra eventuella efterkommande.

Bilderna av de missbildade barn som föds i allt större antal i Irak, Kosovo, Afghanistan och nu även i USA och Storbritannien lär knappast få upplagesiffrorna för era pappersdrakar att skjuta i höjden — det sköter ju Big Brother-gäng, huliganer och mindre högt uppsatta skurkar åt er på löpen — men ni kan åtminstone forska, skriva själva, bedriva verklig journalistik och hänvisa läsarna till de platser på nätet där de här oerhört viktiga nyheterna finns, så länge nätet får vara fritt, vill säga. Vilket är långtifrån självklart. Studera exempelvis

www.rense.com/general70/deathmde.htm eller
www.rense.com/general70/stupd.htm eller
www.globalresearch.ca , där det bland mycket annat sakligt och välunderbyggt material finns tre artiklar av Doug Westerman, ”Depleted Uranium — Far Worse Than 9/11” , Leuren Moret, ”Planet Earth As Weapon and Target” och Chris Floyd, ”Hideous Kinky: Moral Nullity as Normality in Pentagon Plans”. Och www.waynemadsenreport.com är den överlägset bästa källan om man vill veta vad som händer bakom kulisserna i Washington

Food for thought, som de säger. Om nu någon ids leva kvar i ”det verklighetsbaserade samhället” eller tänka längre än näsan är lång. Det är ju så mycket behagligare att låta bli…

Jag är övertygad om att majoriteten av era läsare, oavsett tidningens partifärg, redan innerst inne förstår att den nuvarande amerikanska regeringen inte bara är korrumperade politiker som måste ställas inför rätta utan skvatt galna psykopater och massmördare, ja, terrorister, som måste beredas livstids slutförvaring, gärna i Abu Ghraib eller Guantanamo, men framför allt långt från den makt de så girigt klamrar sig fast vid. Och hur många nembutal måste man ta per kväll för att kunna sova och slippa mardrömmar om man vet sig vara medlöpare och hantlangare till ett sådant hyde? Ty: ”Den som tiger samtycker”. Det tror jag mig ha hört långt innan mr Bush talade om för mig var jag står.

Sunday, April 02, 2006

Torture Works

By MANUEL GARCIA, Jr.

Does torture work? Can foul means prevent a fouler catastrophe and thus redeem themselves by producing a greater good? Of course not, but those in power need discussions like this to continue, to give them a fig-leaf of official respectability. Consider this testimony by Ana Valdes.

I have been following with attention and curiosity the discussion about torture, if torture works, how it works, and why we are still using it, despite our declaration that we live in a civilized world. As one who has been tortured, I can say, yes, torture works, not because of the pain inflicted, or the feeling of loneliness and despair, but because torture acts at a level of consciousness we seldom have access to.

I was 19 years old when I was tortured, in Uruguay, at that time one of South America's most 'exemplary' countries, with a long tradition of democracy and legality. Uruguay, a country with a small army and without any military conscription, demanded several CIA agents to train its military in torture and pressure. The agent who trained my countrymen in torture was the American Dan Mitrione. He was executed by guerrillas in 1971. Afterwards, a swarm of agents came to our country to 'take the reins', vindicate Mitrione, and dismantle the guerrilla force.

We were tortured by people we knew. I was raised in a family with several members in the military. I was beaten and tortured by friends of my uncles and my cousins.

Some years ago, I went to church in Spain and confessed (I am a freelance Catholic, I accept some aspects of the Church and its doctrine, but about others I am critical or skeptical). I didn't know the priest was a member of Opus Dei, the Catholic right-wing sect who supported Franco and Pinochet. He asked me why I have not been in confession for so many years, so I told him briefly about my four years in jail, and my exile in Sweden. He asked me how I felt about the men who interrogated me. I was a bit struck by his question ... up until that time, I had not given them much thought. Yet he insisted, and so I said "Today, I am not sure how I feel. I can accept that many of them believed they were right, and that torture or pressure were only methods to gather information, but ..." He interrupted me and said: "But you should love the people who tortured you. They did it to save your immortal soul. If you died under torture, you should go directly to heaven. They were good Catholics, and only wanted to save you from the devil, and from Marxism." Torture is still in my body as a memory and as a trace. It's still a challenge for me to discover the reasons why friends of my uncles, and good Catholics, could torture and kill, and still go to church on Sundays. (1)

* * *

I have never read a more succinct justification for abandoning religion. The falsity of Catholicism, Judaism, Islam and all other denominational "higher power" cults is vividly expressed right here: "But you should love the people who tortured you. They did it to save your immortal soul. If you died under torture, you should go directly to heaven. They were good Catholics, and only wanted to save you from the devil, and from Marxism."

Thus, love Tomas de Torquemada and the Inquisition; love the Falangist and Franco's death camps; love Himmler, the German SS and the Nazi officials running the death-camp nation of Poland -- most "good Catholics" and "good Lutherans"; love the CIA-backed Latin American fascists (see the Costa Gavras' film on Dan Mitrione, "State of Siege"); love Pinochet (see Costa Gavras' film "Missing"); love the Salvadoran and Guatemalan Armies, especially after dark when they prowled as death squads; love the CIA-proxy Nicaraguan Contras who targeted rural school teachers and doctors for torture and death; love the US "interrogators" in Guantanamo, Abu Ghraib, Bagram, and other shadowy locations; they are all good Catholics, or Episcopalians, or Methodists (like Bush and Cheney), or Baptists, or "Christians" of one kind or another, who go to churches, sing hymns and spout pieties of a "superior god" they share with Jews, a god deemed likely to win against the inferior god of the devilishly heathen Muslims, who yet seem capable of finding the exact same divine love and inspiration in their hearts to torture, shoot and behead other human beings whose presence on Earth they find offensive because they are "Shia" or "Sunni," or worse yet a Christian convert who "renounced Islam," or perhaps was a wife or daughter who was raped and now deserves stoning to preserve the male "honor" (as many Pakistani wives and daughters found out after the 1971 India-Pakistan war over Bangladeshi independence).

Yes indeed, with a Sky-God whose power on earth is mediated by a male hierarchy there is always an excess of fatal love for those who do not fit into the divinely attributed social structure, and our mullahs and inquisitors and South Dakota legislators and priests must exert full control over the frightening power of unrestrained woman, birthing, life and thought, or "all" will be lost to "the devil" and "Marxism." Better YOU (never they) die and "go directly to heaven" -- guaranteed even better than the lifetime of your car's tires -- than to upset this finely honed hierarchy of domination and denial. GOD IS MURDER.

Torture exists because some people are "better" than others by virtue of their power, which they invariably declare a right descending from a Divinity that favors them as Its agent, Its "disciple," Its "servant." They are merely "soldiers in the Army of Christ," men who humbly submit to Allah and man His jihad, all to bring you into alignment -- defined by your betters -- with the "will of God." Priests are the executioners of the human soul, the headsmen of human intellect, stunting and poisoning the growth of human potential. Camus describes how Catholic priests blessed the barrels of the rifles of Falangist firing squads executing Republican prisoners during Spain's Civil War (1936-1939) and the following dictatorship.

Objectively, there is no compelling reason why a person of any religious or non-religious view should be more or less likely to be a torturer. But, as one looks at the sweep of history it is clear that torture follows religion, because torture is cruelty practiced by fear and ignorance. As one moves to social groups more firmly based on the Enlightenment (post-Renaissance humanism and socialism) and Buddhism (as a philosophy and psychology more than a devotional religious practice and sectarian division) one moves away from the likelihood of torture. And don't tell me about Communist torture until after you have read Camus's book "The Rebel" and understand that Stalinism was just another man-made religion -- as they all are.

We have Stalinism in the USA right now, just as they had it in Imperial Rome, just as they had in Pharaonic Egypt; we have become our own gods: Hail Pharaoh!, Hail Caesar!, Greetings Comrade Chairman!, I'm blessed to meet you Mister President! Our Church is the State, our leaders are our gods, we obey the divine will. Who can contend with that? Who can say our acts are not the implementation of Divine Good? That we have this power PROVES it is just, it is ordained, and we who implement it, who submit to it, are blessed, "saints" in rapture.

When torture "works," we have reached the point of deep decay along a path of descent laid out by both Lord Acton and Euripides: "Power corrupts, and absolute power corrupts absolutely;" "whom the gods would destroy they first make mad." When torture "works" it is time to tear everything up and start over.

Leave the churches, the synagogues, the mosques and the patriot-church of government; real justice and real humanity are to be found outside them. Salvation is in seeking your full human potential in association with others similarly involved. Because there is no "higher power," nor "purpose" nor "intelligent design" to the universe, life is "empty" as the Buddhists say; and this is "marvelous" because it means every life is of equal value, and the fulfillment of that life is to be found in what its individual chooses to fill it with. Isn't this truly marvelous?, you are free to seek your fulfillment in your own manner, and it will have the same cosmic significance as any other life. Goodness is not a product of external control and compulsion -- let alone torture -- it is an outgrowth of the individual effort at fulfillment. We "make good" by "being good" in the same way we "make peace" by "being peace," by being the living embodiment of "goodness" and "peace" to the experience of others. Our actions may be breast-feeding a baby, packing a school lunch, or devising an economic development plan for a nation.

Similarly, we can act out goodness by dismantling the churches, the religions, the governments, the corporations and the economics that torture humanity.

Manuel Garcia, Jr. is a physicist who studies fluid flow, electricity and energy. He can be reached at: mango@idiom.com



Notes

[1] Ana Valdés, posting to the International Justice Watch Discussion List, 25 March 2006

Monday, March 20, 2006

Three years of goddamn

From www.rigorousintuition.blogspot.com

They ask me if I feel remorse and I answer, Why of course:
There's so much more I could have done if they'd let me - Nick Cave

There's a lot I want to say about a number of things, but I can't seem to find those words until I scream some others.

Have you read the Iraqi police report of last week's little Helter Skelter outside Tikrit? From Knight Ridder:

At 230 of 15/3/2006, according to the telegram (report) of the Ishaqi police directorate, American forces used helicopters to drop troops on the house of Faiz Harat Khalaf situated in the Abu Sifa village of the Ishaqi district. The American forces gathered the family members in one room and executed 11 people, including 5 children, 4 women and 2 men, then they bombed the house, burned three vehicles and killed their animals (map coordinates 098702).

They were:

Turkiya Muhammed Ali, 75 years
Faiza Harat Khalaf, 30 years
Faiz Harat Khalaf, 28 years
Um Ahmad, 23 years
Sumaya Abdulrazak, 22 years
Aziz Khalil Jarmoot, 22 years
Hawra Harat Khalaf, 5 years
Asma Yousef Maruf, 5 years
Osama Yousef Maruf, 3 years
Aisha Harat Khalaf, 3 years
Husam Harat Khalaf, 6 months

(Signed)

Staff Colonel Fadhil Muhammed Khalaf
Assistant Chief of the Joint Coordination Center

3/16/2006

Three years into this atrocity circus, and the already pathetic annual demonstrations against the war are shrinking and growing quieter. Understandably so. As I've said, we're habituating to it. Meanwhile, the vicarious revolutionaries were in the theatres getting a fix of serotonin from V for Vendetta. "When are they going to ban the movie?" I've actually read, as though anything that keeps people off the streets and on their asses were a threat to those who own both the streets and their behinds. Winning the weekend box office does not a revolution make.

Husam Harat Khalaf, 6 months. She probably had a tooth or two coming in. She must have been wailing as the strangers shouted foreign words to her family and pointed those shiny black things, and at the noise that they made. Unless she was the first.

If all we can do is feel bad, and think we've accomplished something by having been moved, then perhaps we deserve to be judged with Husam's murderers. Because then we're scavenging the losses of others and making them our own, garlanding ourselves in tragedy, building an anti-war sentiment upon how upsetting it is to us. In that event, we won't be seeking justice, we'll just be looking to feel better. And the illusion of action will be more satisfying than its ambiguous reality.

Information warriors. Jesus Christ, how precious of us.
posted by Jeff at 8:58 AM 11 comments

Tuesday, March 14, 2006

DN och antisemitismen

Hej
Ser att DN viftar med antisemitspöket igen och hävdar att "var 20:e svensk är antisemit", en siffra som "skrämmer Göran Persson".(Bäst han sätter Bodström att göra en lista över dem.)Hade man i stället frågat hur många som anser att staten Israel för en fascistisk folkmordspolitik gentemot palestinierna, hade antalet "svenska antisionister" naturligtvis blivit mycket högre, eftersom det är sant. För att än en gång understryka att "antisionism" och "antisemitism" är två helt skilda saker, vidarebefordrar jag vad den kanadensiske judiske filosofie doktorn Henry Makow har att säga i ämnet.
Följande kommer från www.rense.com, en "konspirationssajt" utnämnd till "världens opålitligaste" av Condoleezza Rices amerikanska UD, vilket bara det gör den betydligt trovärdigare och mera läsvärd än hon någonsin har varit. (Och hur ska man kunna vara "slumpteoretiker" som världen ser ut idag?)
Det följande borde översättas och publiceras av DN, som säger sig vara "oberoende liberal", ty, som Noam Chomsky så riktigt påpekar: "Om vi inte tror på yttrandefrihet för de människor vars åsikter vi avskyr, tror vi inte på yttrandefrihet alls." Så vi får väl se hur det är med den saken ...


"British Jewry Tried to Stop Zionism"
2006-03-12

When the British Cabinet issued the Balfour Declaration in 1917, it was over the strenuous objections of its only Jewish member, Edwin Montagu. But non-Jews, including many anti-Semites, tipped the scales. They saw Zionism as a way to advance British imperialism and the Masonic "New World Order."

Montagu, who was the Secretary of State for India, told Prime Minister Lloyd George. "All my life I have been trying to get out of the ghetto. You want to force me back there."

An assimilated Jew, Montagu regarded Judaism as only a religion, and viewed Zionism as a "mischievous political creed, untenable by any patriotic citizen of the United Kingdom."

His story suggests that the New World Order is an elite conspiracy led by specific members of certain Jewish and non-Jewish dynastic families who often intermarried. It is not "Jewish" in terms of the Jewish people as a whole, who historically prefer assimilation.

In May 1917, a committee representing the leading Jewish organizations published a statement in the "London Times" saying: "Emancipated Jews... have no separate political aspirations...the establishment of a Jewish nationality in Palestine founded on [the] theory of a Jewish homelessness, must have the effect of stamping the Jews as strangers in their native lands." ("Cousinhood", p.260)

The Balfour Declaration promised Jews a "national home" in Palestine. Partly, it was payment to Zionists for getting the USA into WWI on Britain's side. Zionist president Chaim Weismann fumed that Jewish opposition was the main stumbling block to consummating the deal.

("payment" http://www.savethemales.ca/000357.html)

The Jewish community was split. The Samuels and the Rothschilds favored the Balfour Declaration; Cohen, Magnus, Mountefiore and Montagu were against it.

"If it had been merely an issue between Zionist and non-Zionist factions within the community, there is little question that the latter would have won," writes Chaim Bermant in "The Cousinhood." "But there were the gentile Zionists to consider and they carried the day." (262)

These gentiles included Arthur Balfour, Lord Milner, Lord Lothian (Phillip Kerr) and Lord Robert Cecil. Chaim Weismann recognized that Zionism is part of a much larger game: "To [Cecil], the re-establishment of a Jewish Homeland in Palestine and the organization of the world in a great federation were complementary features in the next step in the management of human affairs..." (Reed, "Controversy of Zion," p. 249.)

Georgetown University professor Caroll Quigley lists about 100 participants in the world government conspiracy in the Appendix of "The Anglo American Establishment" (1981). They include the above names and Cecil Rhodes, Lionel Curtis, William T. Stead, Geoffrey Dawson and Earl Grey. I recognized only three Jews: Nathan Rothschild, Leopold Amery and Alfred Beit.

Quigley relates how a group of aristocratic families centered on the Cecils has dominated British politics for centuries. They spawned the secret society organized by Cecil Rhodes and Nathan Rothschild in 1891, which Rhodes called "a church for the extension of the British Empire." (34) Known as "The Round Table" and the "Milner group," its goal was world domination by the British elite and the re-colonization of the US.

The "church" was Freemasonry. The politicians that backed Zionism were all high-ranking Masons. Some were probably Illuminati. "World government" is dedicated to enthroning Lucifer as God of this world. Zionism and Communism are Masonic organizations dedicated to this agenda.

A HERO FOR ASSIMILATED JEWS

Edwin Montagu, the second son of the silver bullion dealer Samuel Montagu, was caught between his father's Orthodox Judaism and desire to be an Englishman. He rejected Judaism but was not about to abandon his Jewish identity. "I will always be a good Jew according to my lights," he wrote his father, "my definition differing from yours."

As a youth he chafed at having to observe the rituals and marry a Jewish girl. As an adult, he embraced the lifestyle of a highborn Englishman. On his country estate, he hunted and was a naturalist and ornithologist. "There was something... alien in the very depth of his affection for England," Bermant remarks. (259)

A tall nerdy-looking man who wore a monocle, Montagu suffered the gibes of friends and enemies in silence. His "ugliness was obliterated by his charms," wrote his friend Duff Cooper." He had a huge ungainly body, a deep soft voice and dark eyes that sparkled with kindliness." (253)

An able debater at Cambridge, Montagu caught the attention of H.H. Asquith, the President of the rival Oxford Union. He followed Asquith into politics and after the Liberal landslide of 1906 became his private secretary. An intelligent and persuasive speaker, Montagu seemed destined for great things.

Asquith became Prime Minister in 1908. He and Montagu were both infatuated with Venetia Stanley a friend of Asquith's daughter, and 35 years Asquith's junior. When the Prime Minister's attentions became too much, Venetia married Montagu, eight years her senior.

Like Montagu's love for England, his love for Venetia was unrequited. She had many affairs and burned through his fortune. But he ignored this and, on the eve of his premature death at age 45, wrote to her, "I am miserable at going. You have made me very happy and I hope you will be happy always." (267)

ON ZIONISM

In 1917, Montagu fought the Balfour Declaration in cabinet and circulated a document accusing the government of anti-Semitism for making all British Jews "aliens and foreigners." He said he would "willingly disenfranchise every Zionist [and was tempted to] proscribe the Zionist organization as illegal and against the national interest."

("document" http://student.cs.ucc.ie/cs1064/jabowen/IPSC/articles/ article0005337.html)

Of course he was right. But despite being a banker's son, he wasn't aware of the Masonic/Zionist plan for world government. They dedicated 1.2 million troops to securing Palestine, almost losing the European War as a consequence. They had to replace Asquith and the Army Chief-of-Staff Gen. William Robertson to get it done.

Montagu was one of those rare Jews who tried to understand the reasons for anti- Semitism instead of blaming "irrational hate."

"I have always recognized the unpopularity...of my community. We have obtained a far greater share of this country's goods and opportunities than we are numerically entitled to. We reach on the whole maturity earlier, and therefore with people of our own age we compete unfairly. Many of us have been exclusive in our friendships and intolerant in our attitude, and I can easily understand that many a non-Jew in England wants to get rid of us.

But just as there is no community of thought and mode of life among Christian Englishmen, so there is not among Jewish Englishmen. More and more we are educated in public schools and at the Universities, and take our part in the politics, in the Army, in the Civil Service, of our country. And I am glad to think that the prejudices against inter-marriage are breaking down. But when the Jew has a national home, surely it follows that the impetus to deprive us of the rights of British citizenship must be enormously increased. Palestine will become the world's Ghetto."

Montagu was probably responsible for inserting the provision in the Balfour Declaration that said: "Nothing shall be done that may prejudice the civil and religious rights of the existing non-Jewish communities in Palestine or the rights and political status enjoyed by Jews in any other country."

FINALLY

Jews are taught that they are scapegoats but they don't learn it is the world government cabal that is using them. Using Zionist, Communist, Liberal, Feminist or Neo Con fronts, it dupes many Jews into advancing policies and beliefs that undermine society which is based on race, religion, nation and family. This gives the appearance Jews in general are responsible for the New World Order.

It doesn't help that many Jews ignorantly deny this conspiracy exists and cry "anti-Semitism" every time a banker is criticized. It doesn't help that many have been conned into thinking they need Israel. In fact Israelis are being used to secure the Middle East for the Masonic British elite. The new Israeli Supreme Court building, funded and designed by Rothschilds, is replete with Masonic symbolism. (http://www.thegoldenreport.com/asp/jerrysnewsmanager/anmviewer.asp? a=817&z=2)

Some of the Rothschilds and their Jewish allies are part of this satanic conspiracy. But most Jews put their countries first, and would want no part of world government. Edwin Montagu, a gentle, sincere civilized man, is an example of such a Jew and an inspiration to us all.

---------------

Related: "The Jewish Conspiracy is British Imperialism" http://www.savethemales.ca/000447.html

-----------

Henry Makow Ph.D. is the inventor of the game Scruples and author of "A Long Way to go for a Date." His articles exposing fe-manism and the New World Order can be found at his web site www.savethemales.ca He enjoys receiving comments, some of which he posts on his site using first names only. hmakow@gmail.com

Man kan tycka vad man vill om Makows idéer rörande konspirationen bakom the New World Order, men att "sionismen gör judarna till främlingar i sina egna länder", som Montagu hävdade, är svårt att förneka, och det blir onekligen allt svårare att tro på det ärliga demokratiska uppsåtet hos de allra flesta av världens mer eller mindre folkvalda politiker av idag, sen må de heta Persson eller Blair eller Bodström eller Putin eller Bush eller vad de vill. Inte går de då mina ärenden ... snarare går de i den farmakomilitärindustriella katastrof- och terrorkapitalismens ledband, och bland dem som håller i kopplet finns såväl amerikaner som ryssar och kineser, kristna och judar, hinduer och muslimer och en och annan svensk. Den totalt gräns- och vettlösa girigheten har ingen folkgrupp eller religion ännu lyckats ta patent på. Och att dyrkan av Mammon är en form av satanism tror jag få människor är beredda att förneka...
Tack för ordet!

--
Hans Berggren,
Cx. P. 10188, Lagoa da Conceição,
88062-970, Florianópolis, S.C. Brasilien
tel. 0055 48 3269 7496
e-post hans.berggren@gmail.com

Wednesday, February 15, 2006

Blyhagel

Apropå Cheney och ”vådaskottet”

Från xymphora.blogspot.com 060214

Folk undrar över mörkläggningen av Cheneys vådaskottsincident. Fundera på hur det måste ha sett ut för dem som var där. Cheney, full som en alika och utan jaktlicens, snor runt och avlossar en hagelbössa på nära håll rakt i ansiktet på en 78-årig man som måste ha fallit som en fura. Skrik. Blod överallt. Hans ansikte måste ha varit en mask av blod. Det måste ha verkat troligt att Cheney hade dödat mannen eller åtminstone bländat honom. Inte undra på att mörkläggningen blev klumpig. De var tvungna att vänta på läkarnas utlåtande innan de släppte några informationer (tydligen fick inte ens Bush veta att Cheney var gärningsmannen när han informerades om händelsen). Hade mannen dött så kan jag slå vad om att vi aldrig skulle ha hört ett ord om det. Rigorous Intuition täcker några av de Högst Underliga frågorna kring incidenten och Cheney. Vi lär aldrig få veta vad som egentligen hände, eftersom de vämjeliga amerikanska massmedierna med all anledning är fullkomligt livrädda för Cheney

Från rigorousintuition.blogspot.com 060213

…….. Det här hände på lördagen men incidenten var ingen nyhet förrän på söndag kväll. Vad hände under mellantiden? Jag kan föreställa mig Cheney ringa och beordra Wolf, Harvey Keitels rollfigur i ”Pulp Fiction”, att städa upp efter honom. Men i den skräckföreställning vi inte kan sluta titta på är det Cheney själv som är städaren. Så hur spenderades mellantiden?

När sedan skottdramat äntligen rapporterades, var det som ett skämt. Dick Cheney lägger en gammal man på intensivvården och tidningsläsarna kan inte sluta flina. Även i blogosfären blev det ett stycke från den ljusare sidan. Vad är det annat än ett sätt att hålla det absurda på säkert avstånd? Släpper man det för nära så kan det göra en galen eller utplåna ens förutfattade meningar om världen. Vi måste kunna handskas med det Djupt Absurda, men ibland måste vi sluta skratta länge nog för att göra något åt det.

Det antyds att Whittington själv bär hela ansvaret för att ha blivit ”pepprad” (märk väl: inte skjuten i ansiktet, halsen och bröstet från nära håll) eftersom han kom ifrån jaktsällskapet och sedan närmade sig dem bakifrån. Cheney, påstås det, följde en fågel med bössan, snodde runt och — hoppsan.

En olyckshändelse? Visst, det kan vara. Men precis lika möjligt är att det är en avsiktlig handling, för i så mycket som Bushregeringen med Cheney i täten gör, beter de sig med en lustmördarkults bärsärkanonchalans. De har ryckt på axlarna och sagt Det var en olyckshändelse över alltför många lik. Även de som inte har läst Catherine O’Briens redogörelse för Cheneys förtjusning i människojakt har fått anledning att undra: Var går gränsen för vad han är kapabel till? Glöm inte att det här är en man som bevistade ceremonin till Auschwitzoffrens minne klädd för andjakt och iförd en yllemössa med texten ”Staff 2001”. Gapskrattade han inom sig och njöt av vetskapen att han aldrig kommer att ställas till ansvar av någon annan än människor som vi och därmed kan klara sig undan?

Guy de Maupassants ”En galnings dagbok” berättar postumt och i första person om en respekterad domare som ingen någonsin skulle misstänka för mord, och som utan anledning mördar en liten pojke och en fiskare bara därför att han kan. (”Vem skulle någonsin få veta det? Vem skulle någonsin misstänka mig, mig, i synnerhet om jag valde en varelse som jag inte hade något intresse av att göra mig av med?”) I ett efterord till dagboken fäller de Maupassant följande kommentar: ”Själsläkare som tagit del av denna ohyggliga historia förklarar att det finns många oupptäckta psykopater lika skickliga och fruktansvärda som den här vidunderlige galningen i världen.”

Jag läser ofta saker som Vad är det som krävs för att Bush ska förlora sin bas? Att han äter en baby i direktsändning i teve? Vi kanske får reda på det.










Och från xymphora kommer följande:

Ett enda hagelskott i Texas

Ur New York Times redogörelse för ”Quailgate”:

”Mr Cheney 'pepprade' mr Whittington, 78, med 6 till 200 blyhagel, uppgav läkarna i går.”

Jag väntar mig ju inte att läkarna ska ta av sig skorna för att räkna, men … 6 till 200? Vad är det för sorts bedömning? Undersökte de honom från yttre rymden. ”6 till 200” är självklart ett trevligt sätt att säga 200, men de kan inte säga 200 högt eftersom det skulle betyda att Cheney var alldeles för nära för att den Officiella Storyn ska hålla. Jag vet inte hur lagarna är formulerade i Texas, men om offret dör, och även om han dör senare men hans läkare anser att hans död påskyndats av incidenten, då har vi här något liknande kriminell vårdslöshet och vållande av annans död. Vad lögnerna som ledde till anfallet mot Irak och den avsiktliga kampanjen för att hänga ut Valerie Plame — för att inte tala om den skandalösa intressekonflikten rörande Halliburtons krigsprofiterande — inte lyckats åstadkomma, nämligen att sätta Dick i det fängelse där han förtjänar att sitta, kan bli verklighet som en följd av ett enda hagelskott i Texas.



.

Monday, February 06, 2006

Danska ”satirbilder”

från xymphora.blogspot.com 2006-02-04

Den danska satirteckningsgåtan är ganska enkel, eller hur? Att publicera och återpublicera teckningarna har inget med yttrandefrihet att göra. Jag har all rätt, laglig rätt och yttrandefrihet att gå fram till närmaste utvecklingsstörda person jag ser och kalla vederbörande efterbliven. Men det gör jag inte. Varför inte? Därför att jag inte är sex år gammal! Jag kan anse att alla religiösa trosföreställningar är dumma vidskepelser (och det gör jag!). Dock vet jag att människor tar sin religösa tro på djupt allvar och skulle bli sårade om jag drev med den. Alltså gör jag det inte. Det är bara en fråga om vanlig hövlighet. Tryckfriheten har absolut inget med saken att göra. Danskarna visade hur långt deras principer sträckte sig när de började be om ursäkt först när det verkade som om danska företag skulle förlora pengar på en muslimsk bojkott. Vilka principer!

Konspirationsvinkeln på den här onödiga krisen är att danskarna visste precis vad de gjorde och ville provocera fram den våldsamma muslimska reaktion som de fick. De inblandade är rasistiska invandringsmotståndare som ville påstå att muslimer är födda våldsamma och inte borde släppas in i Danmark. Det här var ingen olyckshändelse.

Vad i helsike har hänt med Danmark förresten? Förr var det ett av de pålitligaste progressiva länderna i världen. Nu ser vi en högerregering som uppbackas av rasister och har skickat soldater till Irak, trupper som till och med har ställt till med en egen liten tortyrskandal.



Dansk satirteckningskonspiration
Xymphora.blogspot.com 2006-02-06

Vi börjar se detaljerna i konspirationen bakom den danska satirteckningsskandalen. Tidningen Jyllands-Posten som utlöste problemet genom att faktiskt beställa teckningar som skulle göra muslimer rasande som ett experiment för att se om den politiska korrektheten skulle hindra att de publicerades — sånt här kan man inte hitta på! —stödjer den invandringsfientliga koalitionsregeringen och har historiska band som går tillbaka till 1920- och 30-talens fascism. Redaktören i fråga, Flemming Rose, har tydligen förbindelser med Daniel Pipes (vilket knappast är förvånande). Syftet var helt klart att utlösa muslimska kravaller för att inpränta idén att ”civilisationernas sammandrabbning” innebär att invandringen till Europa — speciellt den muslimska invandringen — måste stoppas och ge stöd för tanken att alla muslimer är oförnuftiga och våldsbenägna och bara kan bemötas med våld. Fastän de förnekar det, är det tydligt att konspirationen löper genom en hel rad likasinnade europeiska redaktörer som samtliga borde lämna blodprov för misstänkt sionism. BBC hade faktiskt fräckheten att sända ut bilderna ”för att ge allmänheten en uppfattning om de starka känslor som väckts av historien”. När vi gräver djupare, är jag säker på att vi kommer att finna att alla människor som är inblandade i den här historien har starka band till antingen sionismen eller den europeiska fascistiska ultrahögern eller bådadera. Det danska folket borde fundera på att skicka en räkning till Jyllands-Posten för de skador som åsamkats deras ambassader, för att inte tala om det faktum att danska företag aldrig mer kommer att kunna göra affärer i Mellanöstern eller någonstans där det finns en stor muslimsk befolkning. Danmark har just förlorat en miljard kunder.

Tuesday, January 17, 2006

En liten saga från Uåsjington

Den morgonen vaknade Dick Cheney som vanligt, pissade, gick ut i köket, öppnade fönstret, drack sitt örtté med barnablod, tittade på börsnyheterna och gnisslade tänder åt den senaste opinionsmätningen. Folkets förtroende för hans och Jojjes och Rummys och de andras regering slog nya bottenrekord, vilket i längden kunde inverka menligt på affärerna, även om det var strålande tider för ligan än så länge. Han stoppade en bit tuggummi i munnen. Rummys senaste succéidé ”fågelflunseankan” hade lett till att Tamiflu sålde som vatten i Sahara, och med ett oljepris på $ 64.80 fatet och en irakisk produktion på 2 miljoner fat per dag hade de håvat in dryga 129 miljoner dollar bara på Irak sen igår. Men något måste göras åt att amerikanerna återigen började se vad de hade framför ögonen och ifrågasätta allt som Bushkartellen hade gjort från 11/9 och framåt, trots fluoret i dricksvattnet, natriumglutamatet i skräpmaten, aspartamet i dietcolan och och losec och prozac och valium och allt annat som folk gladeligen betalade dyra pengar för och satte i sig och blev dumma i huvudet av. Problemet var att människor anpassar sig och de idiotiserande effekterna av alla dessa medel så småningom klingade av. Men detta hade vår Dick bot för.
Hans miniräknare med maxikapacitet rymde 530 siffror i rad, och inte nog med det, genom dimensionell origami kunde han dels veckla upp den så att han kunde kliva in i den, och så veckla ihop den och sig själv igen, varvid den förvandlades till ett biokemiskt mikrolaboratorium ungefär lika stort som ett knappnålshuvud i vilket han kunde justera och finslipa de molekyler som användes i allt från mat till tandkräm till tvättmedel till flygbränsle och som samtliga hade till uppgift att göra folk sjuka och hålla dem mindre vetande så att de dels inte blev för många och dels köpte alla de mediciner som man i USA kunde ta ut ett dubbelt så högt pris för som någon annanstans. En lysande affär! Amerikanerna var fetare och sjukare än något annat folk på jorden och borde egentligen bara hålla käften, men ändå hade de börjat tjata om att ta hem soldaterna från Irak och Afghanistan och ställa hela regeringen inför rätta för högförräderi och krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och miljarddollarsvindlerier och jag vet inte allt …. Något måste göras. Han lade ifrån sig tuggummit på bordskanten och lyfte upp portföljen i äkta utrotat dinousaurieskin — en 50-årspresent från Halliburton — tog fram miniräknaren, klättrade upp på bordet, vecklade ut den tills den såg ut ungefär som en stor sovsäck, klev i den och drog upp den över huvudet, varefter den automatiska hopvecklingsproceduren startade och Dick efter tio sekunder var så liten att han var osynlig för blotta ögat men befann sig i ett för honom jättestort toppmodernt biokemilaboratorium. Här kunde han nu gå omkring och påta och pyssla och styra och ställa med sina små älskade otäckingar till molekyler. För hand!
Idag tänkte han ta itu med att förbättra aspartame, en annan snilleblixt som vännen Rummy hade prånglat igenom de statliga läkemedelskontrollen och ut på marknaden under Reagans tid vid makten med hjälp av några synnerligen smaskiga foton av chefen för kontrollorganet och några av hans minst sagt unga hjärtevänner.
Redan då var det känt att aspartame i människokroppen bryts ner till bl. a. formaldehyd och metanol, men skit samma! Det smakade ju sött och var annars en värdelös biprodukt som inte gick att sälja! På sista tiden hade det också visat sig att även måttliga doser aspartame framkallade cancer hos råttor, men vafan då? Fanns väl mediciner att köpa mot det också? Dick blev så förbannad över att tänka på alla dessa glädjedödare till så kallade ”oberoende forskare” —bah! — att han drämde till med käppen och slog av en bit av en aspartamemolekyl, och si! Den lilla biten förgasades, Dick råkade andas in och ilskan försvann som genom ett trollslag och ersattes av en lyckokänsla som överträffade allt som den psykopatiskt mordiske och girige Dick Cheney någonsin hade känt. Det här var bättre än snuffporrfilmerna från Abu Ghraib, skönare än att sätta på småpojkar och skära halsen av dem, härligare än att läsa sina bolags årsredovisningar till och med! Här skulle göras pengar, och det snabbt! Han skulle få användning för alla de 530 siffrorna i rad på miniräknaren, men för att få tag i den måste han först veckla ut labbet och sig själv till sovsäcksstorlek, kliva ur och veckla ihop sovsäcken till miniräknare igen. Han tryckte på knappen. Ingenting hände. Han försökte igen. Ingenting.
Vad Dick inte visste var att i hans kök hade det blåst upp till storm — vädret är ju så oberäkneligt nuförtiden och fönstret stod på vid gavel! —och det knappnålshuvudstora labbet hade blåst iväg och fastnat i tuggummit, varefter portföljen av skräcködleskinn som var fylld av årsredovisningar hade blåst omkull och plattat till tuggummit och kletat fast labbet ännu mer, och det vet ju alla att mot färskt nytuggat tuggummi har inte ens den mest avancerade teknologi en chans.
Detta är alltså förklaringen till att vi inte har sett till mr Cheney på en tid. Men det går nog ingen nöd på honom, han hade bunkrat upp med både mat och dryck och ett antal mycket små sexslavar i sitt labb redan innan det här hände, men stackars Dick den dag han får slut på aspartame ….

Wednesday, January 11, 2006

Om TIME och om andra världskriget

Rio Vermelho 2006-01-11


Har inte skrivit något för min blogg på ett tag, men igår fick jag i min hand årets första nummer av amerikanska TIME magazine, vars omslag pryds av fjolårets ”barmhärtiga samariter” Bill Gates, hans fru Melinda och rocksångaren Bono, Halva tidningen, frånsett reklamen, verkar ägnas åt de bedrifter som dessa tre utfört, och även om jag inte tvivlar på deras goda avsikter, måste jag säga att när t ex Bono under stort mediaståhej pratar med nye världsbankschefen Paul Wolfowitz om att utplåna fattigdomen i Afrika, då är det mannen som kallades ”Indonesiens bödel” som kan säljas som en potentiell ”Afrikas frälsare” efteråt. Och som garvar hela vägen till världsbanken.
Bill och Melinda Gates har varit på studieresor i Asien och bl a besökt familjer i slumområden utanför New Delhi. De vill enligt TIME göra Microsoft till ett företag som ger bort pengar i stället för bara håvar in. Mådä? Vad säger aktieägarna? (Vad TIME nogsamt inte nämner är studieresorna som paret Gates gjort i amerikanska skolor, där de stött på bedrövliga förhållanden och en utbildning så bristfällig att det enligt dem själva kommer att bli svårt att anställa amerikaner inom Microsoft i framtiden. På forsknings- och utvecklingssidan är 40% av personalen redan nu indier.)
Sen har vi en liten blänkare där det påstås att de ”gamla fienderna” Bush d.ä. och Clinton har blivit hur bundis som helst i sin gemensamma ”kamp” för att hjälpa offren för orkanerna Rita och Katrina. Att de ”gamla fienderna” ända sedan studentåren tillhör samma hemliga fascistiska sällskap ”Skull and Bones”, som de allra flesta amerikanska presidenter under 1900-talet, det håller man tyst om. Dessutom är tonen i hela tidningen så fylld av okritisk beundran för alla dessa hjältar att man påminns om folkrepubliken Kinas kolorerade propagandatidskrifter under Maos tid. Båda tummarna ner för TIME. Gå ut på nätet och leta nyheter i stället! Så länge det går …
Det har jag gjort och hittat några mycket intressanta saker:
Trots att sk ”hatlagar” som förbjuder all kritik mot staten Israel och sionismen har införts av de orwellska ”sanningsministerierna” i en rad länder och människor som Ernst Zundel sitter fängslade för att ha ifrågasatt inte att förintelsen ägt rum utan dess omfattning, har under årens lopp mycket framkommit som tecknar en mer nyanserad bild av den. Visste ni t ex att chefen för förintelsemuseet i Auschwitz redan 1992 berättade i ett teveprogram att den byggnad som kallas gaskammaren byggdes på Stalins order EFTER krigsslutet? Nej, jag kunde tänka mig det. Visste ni att varken de Gaulle, Churchill eller Eisenhower i sina krigsmemoarer, som tillsammans omfattar över 7000 sidor, nämner ett ord om några gaskamrar? Inte heller Röda korset nämner några sådana i sina rapporter skrivna strax efter krigsslutet. Bestickande, inte sant? Ingen tvivlar på att nazisterna hade ihjäl massor med folk i sina arbetsläger, men gaskamrarna ser mer och mer ut som en för sionisterna mycket nyttig myt som har bankats in i oss så grundligt under så många år att den helt enkelt måste vara sann. Trots att de Gaulle, Eisenhower, Churchill och Röda korset av någon obegriplig anledning missade dem …
Visste ni att det enda parti förutom nationalsocialisterna som var lagligt under Hitler var sionisterna? Visste ni att det 1941 gjordes en förfrågan till Eichmanns närmaste man vad det skulle kosta att friköpa och föra ut alla judar som fanns i Tyskland och i de länder som ockuperats av nazisterna? För den i sammanhanget rätt blygsamma summan 2 miljoner dollar hade förintelsen kunnat undvikas, men detta var inte i sionisternas intresse. ”Endast med våra bröders blod kan Israel vinnas”, blev svaret från sionistpartiledningen, och affären stoppades, bröderna fick blöda och Israel kunde grundas på såväl tyskars som engelsmäns och amerikaners dåliga samvete.
Jag hör redan Ahlmark, Wolodarski och Jakubowski skälla i kör om min förmenta antisemitism och måste därför återigen klargöra: 1. Judendomen är en religion. 2. Sionismen är en sekulär, politisk rörelse med starka rasistiska inslag. 3. De flesta judar är inte ”semiter” utan av europeisk folkstam. 4. De flesta ”araber” är däremot ”semiter”. 5. De flesta troende judar är anti-sionister. Varav följer att är det några här i världen som är antisemiter så är det sionisterna, i Washington såväl som i Tel Aviv och Marieberg. Dessutom vill jag påpeka att mina källor i många fall är judiska. Sök på exempelvis jewssansfrontieres.com, jewsagainstzionism.com, rense.com/makow
Nu undrar kanske de uppmärksamma läsarna vad alla dessa för all del uppseendeväckande nyheter om saker som hände för 60-70 år sedan har att göra med senaste numret av TIME? Ingenting, måste jag svara, utom att det tydligen måste ta 60-70 år för att sanningen ens ska kunna skönjas, och då långt från TIME:s glättade sidor. TIME ingår i det världsomspännande medianät ägt av banker, multinationella megaföretag och det militär-industriella komplexet vars uppgift helt enkelt är desinformation, att föra människor bakom ljuset. Och eftersom en fungerande demokrati förutsätter en välinformerad befolkning, och en fungerande demokrati bara skulle sätta käppar i hjulet för katastrof- och terrorkapitalismens hejdlösa framfart, ser TIME Magazines första nummer år 2006 ut som det gör. I nästa nummer kommer man säkert att vitmåla den nyligen halvdöde Ariel Sharon, slaktaren från Sabra och Shatila, till fredsduva.