Om TIME och om andra världskriget

Rio Vermelho 2006-01-11


Har inte skrivit något för min blogg på ett tag, men igår fick jag i min hand årets första nummer av amerikanska TIME magazine, vars omslag pryds av fjolårets ”barmhärtiga samariter” Bill Gates, hans fru Melinda och rocksångaren Bono, Halva tidningen, frånsett reklamen, verkar ägnas åt de bedrifter som dessa tre utfört, och även om jag inte tvivlar på deras goda avsikter, måste jag säga att när t ex Bono under stort mediaståhej pratar med nye världsbankschefen Paul Wolfowitz om att utplåna fattigdomen i Afrika, då är det mannen som kallades ”Indonesiens bödel” som kan säljas som en potentiell ”Afrikas frälsare” efteråt. Och som garvar hela vägen till världsbanken.
Bill och Melinda Gates har varit på studieresor i Asien och bl a besökt familjer i slumområden utanför New Delhi. De vill enligt TIME göra Microsoft till ett företag som ger bort pengar i stället för bara håvar in. Mådä? Vad säger aktieägarna? (Vad TIME nogsamt inte nämner är studieresorna som paret Gates gjort i amerikanska skolor, där de stött på bedrövliga förhållanden och en utbildning så bristfällig att det enligt dem själva kommer att bli svårt att anställa amerikaner inom Microsoft i framtiden. På forsknings- och utvecklingssidan är 40% av personalen redan nu indier.)
Sen har vi en liten blänkare där det påstås att de ”gamla fienderna” Bush d.ä. och Clinton har blivit hur bundis som helst i sin gemensamma ”kamp” för att hjälpa offren för orkanerna Rita och Katrina. Att de ”gamla fienderna” ända sedan studentåren tillhör samma hemliga fascistiska sällskap ”Skull and Bones”, som de allra flesta amerikanska presidenter under 1900-talet, det håller man tyst om. Dessutom är tonen i hela tidningen så fylld av okritisk beundran för alla dessa hjältar att man påminns om folkrepubliken Kinas kolorerade propagandatidskrifter under Maos tid. Båda tummarna ner för TIME. Gå ut på nätet och leta nyheter i stället! Så länge det går …
Det har jag gjort och hittat några mycket intressanta saker:
Trots att sk ”hatlagar” som förbjuder all kritik mot staten Israel och sionismen har införts av de orwellska ”sanningsministerierna” i en rad länder och människor som Ernst Zundel sitter fängslade för att ha ifrågasatt inte att förintelsen ägt rum utan dess omfattning, har under årens lopp mycket framkommit som tecknar en mer nyanserad bild av den. Visste ni t ex att chefen för förintelsemuseet i Auschwitz redan 1992 berättade i ett teveprogram att den byggnad som kallas gaskammaren byggdes på Stalins order EFTER krigsslutet? Nej, jag kunde tänka mig det. Visste ni att varken de Gaulle, Churchill eller Eisenhower i sina krigsmemoarer, som tillsammans omfattar över 7000 sidor, nämner ett ord om några gaskamrar? Inte heller Röda korset nämner några sådana i sina rapporter skrivna strax efter krigsslutet. Bestickande, inte sant? Ingen tvivlar på att nazisterna hade ihjäl massor med folk i sina arbetsläger, men gaskamrarna ser mer och mer ut som en för sionisterna mycket nyttig myt som har bankats in i oss så grundligt under så många år att den helt enkelt måste vara sann. Trots att de Gaulle, Eisenhower, Churchill och Röda korset av någon obegriplig anledning missade dem …
Visste ni att det enda parti förutom nationalsocialisterna som var lagligt under Hitler var sionisterna? Visste ni att det 1941 gjordes en förfrågan till Eichmanns närmaste man vad det skulle kosta att friköpa och föra ut alla judar som fanns i Tyskland och i de länder som ockuperats av nazisterna? För den i sammanhanget rätt blygsamma summan 2 miljoner dollar hade förintelsen kunnat undvikas, men detta var inte i sionisternas intresse. ”Endast med våra bröders blod kan Israel vinnas”, blev svaret från sionistpartiledningen, och affären stoppades, bröderna fick blöda och Israel kunde grundas på såväl tyskars som engelsmäns och amerikaners dåliga samvete.
Jag hör redan Ahlmark, Wolodarski och Jakubowski skälla i kör om min förmenta antisemitism och måste därför återigen klargöra: 1. Judendomen är en religion. 2. Sionismen är en sekulär, politisk rörelse med starka rasistiska inslag. 3. De flesta judar är inte ”semiter” utan av europeisk folkstam. 4. De flesta ”araber” är däremot ”semiter”. 5. De flesta troende judar är anti-sionister. Varav följer att är det några här i världen som är antisemiter så är det sionisterna, i Washington såväl som i Tel Aviv och Marieberg. Dessutom vill jag påpeka att mina källor i många fall är judiska. Sök på exempelvis jewssansfrontieres.com, jewsagainstzionism.com, rense.com/makow
Nu undrar kanske de uppmärksamma läsarna vad alla dessa för all del uppseendeväckande nyheter om saker som hände för 60-70 år sedan har att göra med senaste numret av TIME? Ingenting, måste jag svara, utom att det tydligen måste ta 60-70 år för att sanningen ens ska kunna skönjas, och då långt från TIME:s glättade sidor. TIME ingår i det världsomspännande medianät ägt av banker, multinationella megaföretag och det militär-industriella komplexet vars uppgift helt enkelt är desinformation, att föra människor bakom ljuset. Och eftersom en fungerande demokrati förutsätter en välinformerad befolkning, och en fungerande demokrati bara skulle sätta käppar i hjulet för katastrof- och terrorkapitalismens hejdlösa framfart, ser TIME Magazines första nummer år 2006 ut som det gör. I nästa nummer kommer man säkert att vitmåla den nyligen halvdöde Ariel Sharon, slaktaren från Sabra och Shatila, till fredsduva.