Om väder och vind, m.m.

2005-10-19

Bloggandet har legat nere några veckor för min del, bl a pga gäster vi har haft, först Einar Heckscher och Barbro Scott, sen våra compadres Gustavo och Cris och deras Juliana, vår guddotter, som fyllde 4 år här den 15 oktober. Barns livsglädje smittar av sig, tycker ni inte det? Därför är det desto sorgligare att vi lever i en kultur som tycks helt inställd på att förgöra sig själv och allt annat liv snabbast möjligt. ”Våra ledares självhat kan bara mäta sig med deras ärelystnad och girighet”, som någon uttryckte det.
Under de senaste veckorna har dock vissa hoppfulla saker hänt. Om man t ex läser www.waynemadsenreport.com (eller rentav Newsweek) så ser det faktiskt ut som om skurkarna i Vita Huset kan komma att ställas till svars för åtminstone högförräderi, i Plamegateskandalen, om än inte för sina triljondollarstölder och folkmord. Paniken och bunkermentalitetn i kåken är påtaglig, ingen vill berätta något för Bush eller Cheney, för alla nyheter är dåliga och då är budbäraren illojal och opålitlig.
En annan mycket intressant sak är en artikel på www.rense.com som visar att Naomi Kleins begrepp ”katastrofkapitalismen” är en företeelse som utvecklats under många år. Ken Livingston, 77, doktor i fysik, tillika flygare med regnmakeri som specialitet, berättar att han under Korea- och Vietnamkrigen hade till uppgift att bromsa kommunisternas framryckning genom att beså molnen med silverjodidpulver så att regndroppar kondenserades kring kornen. Därmed kunde han hålla vägarna närmast ofarbara långt efter monsunens slut. Tekniken kom under 60- och 70-talen att framgångsrikt användas även för att bromsa orkaner och avsevärt minska deras skadeverkningar! Något som dåtidens amerikanska regeringar tydligen ansåg vara i allmänhetens intresse. Stanforduniversitetet deltog i forskningsprojekt för att förfina tekniken. Men så i början av 80-talet händer något oväntat.Projekten läggs ner! (Eller begravs under Pentagons hemligstämpel?) Dock fortsätter många flygare i likhet med Livingston att göra regn på kommersiell basis för jordbruket. På tal om varför absolut ingenting gjordes för att dämpa skadeverkningarna av orkanen Katrina, trots att tekniken finns, sa Livingston: ”Jag är förmodligen den mest äcklade mannen i Amerika.” Men det finns ju inga övervinster att göra på att förebygga katastrofer, medan det däremot är synnerligen lukrativt att bygga upp igen efter att de har fått inträffa. (Se Kleins artiklar om ”återuppbyggnden” längs Ceylons stränder efter tsunamikatastrofen.)
Om vädret kan också berättas att det ända sedan 70-talet finns internationella FN-förbud, alltså lagar, mot att använda väderkontroll som vapen mot andra nationer. Lagar stiftas inte om saker som inte finns. Det existerar också en avhandling beställd av Pentagon med titeln ”Owning the Weather by 2025”. Och googla gärna på HAARP när ni ändå är igång. Det är knappast några änglar som spelar på den harpan, men påverkar vädret gör den.
Avslutningsvis hoppas jag innerligt att specialåklagaren Patrick Fitzgeralds utredning mot demokratins dödgrävare i Vita huset leder till att president Bush med anhang avsätts lika snöpligt som Nixon. Och döms till livstids fängelse. Och jag vill i det sammanhanget gärna citera den store amerikanske journalisten och författaren H. L. Mencken. Det är så fint formulerat på engelska att jag inte dristar mig till att översätta det:

”As democracy is perfected, the office of the president represents, more and more closely, the inner soul of the people. On some great and glorious day the plain folks of the land will reach their heart’s deisre at last, and the White House will be adorned by a downright moron … ”

Det totalt mediokra i högsätet. Där har vi faran med en demokrati som inte främst satsar på att utbilda barnen till ”självständigt tänkande medborgare” som det hette i läroplanen på den tiden demokrati var lite mer än bara ett tomt ord att lura ”konsumenter” med.